SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

Olika sÀtt att lÀra - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, Àr en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lÀrares Äsikter om sin yrkesroll dÄ de tillÀmpar teorier om lÀrstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus Àr riktat mot lÀrarperspektivet dÄ vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vÄr undersökning har bestÄtt av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lÀrare som aktivt arbetar med lÀrstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa Àr fem lÀrare verksamma inom grundskolan, frÄn Är tre till Är nio, och tvÄ Àr lÀrare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har ocksÄ dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som anvÀnds i undervisningen med lÀrstilar. Syftet med vÄr undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lÀrarnas Äsikter om tillÀmpning av teorier om lÀrstilar som ett pedagogiskt redskap.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras val av arbetssÀtt samt vilka barn som Àr berÀttigade till ett ÄtgÀrdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkÀt som instrument. Studien har genomförts pÄ tolv förskolor med de för vÄr studie aktuella pedagogikerna. EnkÀten innehÄller 21 frÄgor.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen pÄ gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslÀrare. Vi har jobbat utifrÄn olika frÄgestÀllningar dÀr den viktigaste lyder: Varför Àr det viktigt att lÄta det vidgade textbegreppet fÄ större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med Ätta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslÀrare pÄ fyra olika skolor. En kvalitativ enkÀtundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet frÄn detta arbete Àr att filmanvÀndandet skiljer sig Ät pÄ en mÀngd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsÀttningar för film i undervisningen..

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa utevistelsens pedagogiska roll i förskolans alla utomhusmiljöer och det medvetna förhÄllningssÀttets betydelse för verksamheten. Litteraturen utgÄr frÄn forskares Äsikter om utomhuspedagogik som kopplas till styrdokumenten. I undersökningen anvÀnds intervjumetod. Intervjuer har gjorts med Ätta förskollÀrare frÄn olika förskolor med sÄ lika förutsÀttningar som möjligt för utevistelse. Vi vill fÄ en inblick i det medvetna pedagogiska förhÄllningssÀttets och helhetstÀnkandets betydelse vid utevistelsen pÄ förskolan.

Studiens syfte var att fÄ en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i sÄ fall synliggjordes i samlingen. Vi nÀrmade oss vÄrt problemomrÄde utifrÄn frÄgestÀllningar som rörde pedagogernas Äsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet pÄ samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgÄngspunkten valde vi att anvÀnda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, dÀr samspel och kommunikation Àr grunden för lÀrande och utveckling.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.

Vi vill genom den genomförda undersökningen fÄ en bild av hur elever ser pÄ muntlighet, dels den som förekommer pÄ lektionstid, dels den som förekommer pÄ fritid. Som blivande lÀrare vill vi öka vÄr medvetenhet kring elevers syn pÄ talets funktion och pÄ eleverna som talare. Metoderna vi valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 26 elever frÄn en Ärskurs tre pÄ gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som nÄgot vÀldigt betydelsefullt. Vi kom ocksÄ, trots elevernas positiva instÀllning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka spridningseffekter ett medvetet arbete med skönlitteratur kan ge. Vi valde att göra en forskningsöversikt, med fyra huvudstudier som utgÄngspunkt. Syftet och metoden valdes med tanke pÄ att vi ville fördjupa vÄra egna kunskaper i Àmnet. Resultatet av undersökningen visade att skönlitteraturens mest betydande funktion i undervisningen framkommer i vÀrdegrundsarbetet. DÀremot har vi inte kunnat pÄvisa att skönlitteraturen i första hand förmedlar konkreta faktakunskaper, men dess sprÄkutvecklande funktion Àr sjÀlvklart stor.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.