SammanfattningSverige har sedan lÄng tid tillbaka varit ett ledande land i sÄvÀl ekonomi som tillvÀxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de tvÄ vÀrldskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprÄng i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprÄng har under 2000 talets början reducerats kraftigt och mÄnga lÀnder har gÄtt förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra lÀnder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige mÄste förÀndras, Sverige mÄste Äterta det försprÄng landet en gÄng hade.

Studien Àr baserad pÄ fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr syftet var att utröna hur individerna upplever Àventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha pÄ individerna men ocksÄ om det finns ett samband mellan vÄlds- och Àventyrsrollspel.Att deltaga i Àventyrsrollspel stÀrker individernas förmÄga att diskutera och argumentera för sin sak. PÄ sÄ sÀtt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. DÄ Àventyrsrollspel som metod innebÀr att man anvÀnder problemlösning, uppstÄr dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stÀrks individernas sjÀlvkÀnsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns ocksÄ pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett Àmne som stÄr rollpersonen nÀra, för att bÀttre kunna spela sina roller.

Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrplattan anvÀnds pÄ olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lÀrplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lÀrplattan sÄg ut samt vad pedagogerna tror kommer hÀnda med lÀrplattan i förskolan i framtiden. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma pÄ fyra olika förskolor.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ elevers förestÀllningar om matens vÀg genom kroppen samt matspjÀlkningsorganens funktion. 46 elever frÄn Ärskurs 3 och 9 fick genomgÄ en papper- och pennauppgift varav 19 av dessa dÀrefter intervjuades personligen. Elevernas förestÀllningar sammanstÀlldes och kategoriserades sedan i fyra olika kategorier. Dessa kategorier strÀcker sig frÄn A: en ofullstÀndig beskrivning av matspjÀlkningssystemet till D: god förstÄelse för matspjÀlkningssystemet.Resultatet visade pÄ att merparten av eleverna inte uttryckte god förstÄelse för matspjÀlkningssystemets funktion. Vi har jÀmfört klassernas resultat och funnit smÄ skillnader.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

Finns det förestÀllningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhÄllningssÀttdÀr den praktiska funktionen Àr viktig. DÀr funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.GÄr det attlösgöra förvÀntningar och förestÀllningar frÄn sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla nÄgot med kÀnsla i stÀllet för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhÄller sigtill det mÀnskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

Muntligt berÀttande fÄr en alltmer uppmÀrksammad roll inom det pedagogiska fÀltet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberÀttande och höglÀsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus pÄ muntligt berÀttande. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berÀttande och höglÀsning. TvÄ frÄgestÀllningar förtydligar syftet:Finns det nÄgon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihÄg innehÄllet i en berÀttelse defÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Finns det nÄgon skillnad i elevers inlevelse i enberÀttelse de fÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfÀltundersökning.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

Studien fokuserar pÄ vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som pÄverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. UtgÄngspunkten Àr att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr nÄgot som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestÄende av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet bÄde ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som stÀlls i relation till det pedagogiska mötet Àr kunskap, traditioner och etisk dimension.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte Àr att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för anvÀndandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien Àr att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lÀrande. Studien bidrar med lÀrarnas perspektiv pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. MÄlsÀttningen med aktionen i studien var att en grupp lÀrare skulle ges möjlighet att tillsammans förbÀttra sin egen praxis dÀr studien Àr genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgÄr frÄn gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lÀrare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet pÄ skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lÀrare och fyra fritidspedagoger pÄ en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi anvÀnt oss av som metod för att fÄ kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan vÄra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lÀrare i de tidigare Ären, kommer att fylla en stor funktion i vÄr vardag, sÄ vill vi fÄ en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och fÄ mer kunskap i omrÄdet. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.