Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar även vilka osäkerheter som råder vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har även behandlat olika styrsystem såsom Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts på Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast där aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda området. Våra tolkningar och slutsatser är inte av generell karaktär, det handlar istället om våra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, från ledningsnivå ner till kontorsnivå. I uppsatsen används en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), där fyra olika kontrollverktyg för en framgångsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk där vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjälpa. Genom att intervjua anställda med olika befattningar och på olika nivåer inom Nordea har vi därefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering präglas av dessa fyra kontrollverktyg. Då vi jämförde svaren från de olika intervjupersonerna kunde vi även undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas på de lägre nivåerna inom företaget, det vill säga om ledningens intentioner har nått hela vägen ner i organisationen.

Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär.

Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle på ett mer nyanserat sätt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för känsla och intuition. Strategier är verktyg att nå drömmar om framtiden och det är därför rimligt att anta att känsla och intuition finns med som en stark beståndsdel. Denna studie utgår från Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundläggande teorigrund är Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har använt denna. Dessa två modeller har sammanfogats till en analysmodell.

Som följd av globaliseringen har ett nytt kunskapssamhälle snabbt vuxit fram. Det har medfört ett allt större fokus på det värde personalens kunskap tillför företaget. Begrepp som human- och strukturkapital studeras därför i allt större utsträckning hos kunskapsintensiva verksamheter. Det finns i dagsläget ett behov av en teoretiskt underbyggd och situationsanpassad styrmodell som kan användas för att öka ett industriföretags humankapital. Studiens syfte är därför att designa ett första förslag på en sådan modell för humankapital i ett kunskapsintensivt industriföretags forsknings- och utvecklingsverksamhet.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting.

Vi har valt att undersöka hur optikerbutiker på Storgatan i Luleå hanterar konkurrens. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur optikerbutikerna arbetar för att skapa konkurrensfördelar och om ägarformen påverkar detta arbete. Vi har även valt att undersöka om det finns något samband mellan företagens arbete och deras finansiella ställning. I denna uppsats är Simons styrmodell central och den består av fyra styrverktyg: diagnostisk styrning, gränsskapande styrning, interaktiv styrning samt styrning efter värderingar. Även Porters teori om konkurrensstarka företagsstrategier har använts genomgående i uppsatsen.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer påminna om näringslivets privata företag. En anledning är att kraven på uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel på förändringen är att offentliga organisationer i större utsträckning börjat använda sig av det privata näringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhåller sig till och arbetar med återkoppling vid balanserad styrning. Syftet är att identifiera och beskriva hur återkoppling kan bidra till att en offentlig organisation använder en balanserad styrmodell på ett ändamålsenligt sätt.

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som är alltmer dynamisk. Den föränderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att använda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Tidigare studier visar att elitidrottsföreningar, ur ledande personers perspektiv, fokuserar sin ekonomistyrning på regler och mätning av mål. Däremot tenderar elitidrottsföreningarna att, i en alltför begränsad omfattning, använda sig av värderingar och strategiska osäkerheter. Denna studie syftar till att kartlägga hur spelarna och ledarna uppfattar elitidrottsföreningens ekonomistyrning.

BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgångsrikastyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgångspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En styrmodell ger önskat resultat när de anställdauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstårmellan ekonomistyrningens utsända budskap och de anställdasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan påverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primära syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanställdas uppfattningar om dess styrmodell. För att få en förståelseom styrmodellens design har vi haft som sekundärt syfte att förståvilka inverkningar externa uppfattningar har på organisationensstyrmodell.Avgränsningar Studien behandlar endast en organisation och således endast enbransch.