Strategisk ekonomistyrning i ett kunskapsföretag
Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle på ett mer nyanserat sätt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för känsla och intuition. Strategier är verktyg att nå drömmar om framtiden och det är därför rimligt att anta att känsla och intuition finns med som en stark beståndsdel. Denna studie utgår från Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundläggande teorigrund är Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har använt denna. Dessa två modeller har sammanfogats till en analysmodell. Den tredje teoretiska grunden kommer från Mona Erikssons teori om känslans inverkan i det strategiska arbetet där hon menar att känslan och intuitionen påverkar strategiska vägval minst i lika stor utsträckning som kalkylen gör. Därmed har Simons modell kompletterats med känsla kontra logik och teori om småprat, tyst kunskap och nyckeltalsstyrning medan förståelsens verkan som styrmekanism införts som komplement.Det övergripande syftet är att identifiera den strategiska styrningen i ett litet kunskapsföretag som befinner sig i uppstartsskede. Specifikt handlar det om deras sätt att komma fram till strategiska beslut och till strategisk handling. Till vilken grad är dessa beslut baserade på känsla kontra logik. Denna studie är en fallstudie i ett litet kunskapsföretag som befinner sig i uppstartsskede. Det kom fram att det fanns brister i Simons (1995) styrmodeller angående hur han relaterade olika styrmodeller till de olika strategierna. Resultat av studien har sammanfattats i en analysmodell vilken ger en mer nyanserad bild av verkligheten och tar hänsyn till fler variabler än Simons modell. I fallföretaget är realiserade strategier nästan uteslutande framväxande strategier där man även kunde konstatera att känsla, intuition, tyst kunskap och förståelse är starkt representerade. Teorin vill ofta framhäva att strategiskt arbete sker strikt planenligt och att logiken används som det viktigaste instrumentet. Empirin gav inte stöd för detta. Viktigt att påpeka är att enligt Erikssons (2000/2001) teoribildning är inte känslan som vägledare mindre rationell den är logik den också. Det som skiljer är att beslutsfattandeprocessen ser annorlunda ut. Att använda sig av känsla är inte mindre intellektuellt. För att fatta rationella beslut krävs ett reellt beslutsunderlag men när det inte finns har känslan och intuitionen funktionen av att fylla ut i brist på information. Som styrmedel i ett kunskapsintensivt företag används alla fyra styrmodeller enligt Simons (1995) men värdeskapande och den interaktiva styrmekanismen är den mest effektiva som beteendepåverkande krafter. Den gränsskapande och den diagnostiserande styrmekanismen behövs också för balansens skull men dessa är inte de mest motiverande för en kunskapsarbetare.