VĂ„rt syfte Ă€r att konkretisera och analysera vad introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter kommer att innebĂ€ra och belysa de eventuella oklarheter som kan uppstĂ„ inför introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter.För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer, sakkunniga vid NaturvĂ„rdsverket samt tre olika fallföretag. Vi har genomfört intervjuer med personer frĂ„n Deloitte, Ernst & Young, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Gelita AB, Perstorp AB och Sydkraft AB.Dessa intervjuer har kompletterats med e-postenkĂ€ter skickade till alla de företag som tilldelats utslĂ€ppsrĂ€tter inför introduktionsperioden 2005-2007. Vi har anvĂ€nt litteratur som tar upp begreppen harmonisering, immateriella tillgĂ„ngar, revisorsrollen samt förtroendet för siffror och konstruktionen av fakta.Vi har funnit att ett antal framstĂ„ende specialister inom redovisning stĂ„r för det huvudsakliga kunskapskapitalet inom omrĂ„det utslĂ€ppsrĂ€tter. Dessa personers uttalanden etableras gĂ€rna i redovisningskretsar som fakta och refereras vidare till anvĂ€ndarna. NĂ€tverk har en ansenlig och tydlig roll för att informationen effektivt skall förmedlas vidare.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten Ät deras klienters företag och under dessa granskningar förvÀntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rÀttvisande resultat. Aktuella hÀndelser tyder pÄ att revisorn riskerar att frÄngÄ god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jÀv. NÀr jÀv sker sÀtter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som pÄverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jÀvsituationen uppstÄr, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt RevisorsnÀmnden arbetar för att motverka att jÀv uppstÄr. För att svara pÄ första delen av forskningsfrÄgan har vi utfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 156 respondenter.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsÄtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar Àr skadestÄndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestÄnd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet mÄste revisorn teckna en ansvarsförsÀkring. Utbudet pÄ den obligatoriska ansvarsförsÀkringen Àr begrÀnsat. Utöver ansvarsförsÀkringen kan en tillÀggsförsÀkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

Datum: 2011-01-13Titel: Lag (2007:592) om kassaregister m.m. En studie om effekterna av lagen för revisorer inom Skatteverket och utvalda frisörer.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur tvÄ revisorer inom Skatteverket och tvÄ frisörsalonger upplever förÀndringarna och konsekvenserna som kassaregisterlagen har medfört.Problemformulering: Hur uppfattar smÄföretagen i frisörbranschen att införandet avkassaregisterlagen kommer att pÄverka deras verksamhet?Hur bedömer revisorer pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av kassaregisterlagen?Metod: Studien har en explorativ ansats. Studien grundas frÀmst pÄ primÀrdata som samlas in via intervjuer med Skatteverkets revisorer och utvalda respondenter inom frisörbranschen. VÀsentlig information frÄn respondenterna har sedan presenterats och legat till grund för analys.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVÄra problemformuleringar Àr, för det första: Hur har bolagskoden pÄverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förÀndrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Informationsinsamlingen har stor betydelse för att revisorer ska kunna skapa sig en bild av ett företag. I denna information ingÄr förutom ekonomisk information, hur klientföretagets organisation Àr uppbyggd, hur marknaden fungerar samt vilken konkurrenssituation som rÄder. Faktorer som klientens bransch, storlek, Älder samt konkurrensen i revisionsbranschen borde kunna pÄverka vilken information revisorer samlar in. Syftet med denna uppsats var att se om finns nÄgra skillnader vid informations- insamlandet mellan stora respektive smÄ revisionsbyrÄer och i sÄdana fall varför eller varför inte. Teorier som beaktas behandlar information och olika situationsfaktorer.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptÀckte i och med sitt revisionsarbete pÄ grund av tystnadsplikten. Detta ansÄgs inte tillfredsstÀllande. FrÄn och med den 1 januari 1999 har undantag frÄn tystnadsplikten gjorts. Ett av skÀlen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna sÀger att revisorn ska vidta vissa ÄtgÀrder om det kan misstÀnkas att en styrelseledamot eller den verkstÀllande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Revision Àr en viktig del för att samhÀllet och nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Under flera Är har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat Àmne.FörvÀntningsgapet Àr ett annat Àmne som diskuterats och engagerat mÀnniskor inom revisionen. FörvÀntningsgapet uppstÄr nÀr företagens och dess intressenters förvÀntningar pÄ revisorerna inte överensstÀmmer med revisorernas arbete. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammats under de senaste Ären dÄ det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förvÀntningsgap.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.