I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fÄtt nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder Àr IAS 38 som behandlar vÀrdering av immateriella tillgÄngar. Denna standard innebÀr att vi fÄtt ett nytt sÀtt att redovisa tillgÄngarna, detta Àr till ett verkligt vÀrde. NÀr vÀrdering sker av immateriella tillgÄngar finns det mÄnga saker som kan pÄverka vÀrderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som vÀrderar har pÄ begreppen rÀttvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska Àven en rÀttvisande bild uppnÄs.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.

Culpabedömningen- Revisorns skadestÄndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda krÀvs det att skadan tillfogas uppsÄtligen eller av oaktsamhet genom övertrÀdelse av ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. NÀr det Àr frÄgan om det externa skadestÄndsskyldigheten mÄste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha övertrÀtt nÄgon bestÀmmelse som har till syfte att skydda aktieÀgare eller annan. NÀr domstolen gör culpabedömning gÀllande revisorer Àr speciellt tvÄ rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gÀllande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberÀttelser.

År 2002 antogs en förordning inom EU innebĂ€rande att alla börsnoterade bolag i medlemslĂ€nderna frĂ„n och med 1 januari 2005 mĂ„ste upprĂ€tta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förĂ€ndring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstĂ„r vid företagsförvĂ€rv nĂ€r köparen betalar ett överpris för förvĂ€rvet. Goodwill utgörs av vĂ€rdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgĂ„ngar. Det som köparen betalar överpris för Ă€r de immateriella tillgĂ„ngar som inte finns med i det förvĂ€rvade företagets balansrĂ€kning. Dessa immateriella tillgĂ„ngar förvĂ€ntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Med bakgrund i rÄdande finanskris och lÄgkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring vÀrdering till verkligt vÀrde och den specifika tillgÄng som fokuseras Àr förvaltningsfastigheter. Syftet med studien Àr att öka insikten i hur fastighetsbolag vÀrderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde i den aktuella finansiella krisen och lÄgkonjunkturen samt att synliggöra osÀkerheten som finns i tillÀmpade vÀrderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod anvÀnts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv pÄ problematiken i studien har Àven tvÄ sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjÀlp av en komparativ analysmetod.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera huruvida det nuvarande nÀra sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsÀtta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rÀtt. Vidare kommer olika skatte- och civilrÀttsliga förslag att analyseras utifrÄn ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn redan befintlig litteratur i Àmnet och vÄr övergripande ansats Àr dÀrmed deduktiv. DÄ vÄra problemformuleringar, och pÄ dem förvÀntade svar, Àr vÀldigt komplexa, sÄ har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. VÄr teoretiska referensram bestÄr av principer, lagar, normer och modeller som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

BakgrundUnder de senare Ären har ett flertal lÀnder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, sÄ kallade koder. Bolagsskandaler har Àven intrÀffat i Sverige och 1 juli Är 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbÀttrad styrning av bolag, stÀrka konkurrenskraften och frÀmja förtroendet pÄ kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förÀndrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger pÄ kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter frÄn Àgare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft nÄgon större effekt pÄ roll- och ansvarsfördelningen.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn?t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities.

De senaste Ären har vÀrderingsmetoden vÀrdering till verkligt vÀrde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses vÀrderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar dÀrför hur vÀl företag följer upplysningskraven som de ska följa nÀr de vÀrderar tillgÄngar och skulder till verkligt vÀrde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberÀttelsen gÀllande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall dÄ företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberÀttelsen. Urvalet för studien Àr samtliga företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn Är 2012 och Är 2013.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar pĂ„ frĂ„gor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för smĂ„företagarna fĂ„ för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för smĂ„företagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra vĂ€rderingsmetoder kommer att anvĂ€ndas i stĂ€llet?. Genom analys av frĂ„gor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i Ă€mnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte Ă€r odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser bĂ„de för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan fĂ„ mindre kostnader för revision.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten har i början av april 2008 blivitpresenterad för den svenska regeringen. I denna utredning föreslÄs det grÀnsvÀrden som ipraktiken innebÀr att 96 procent av alla aktiebolag i framtiden kan vÀlja bort revisorn ochrevisionen, sÄ som den ser ut idag. RevisionsbyrÄer stÄr inför en stor omstÀllning dÀrABL och revisionsplikten omfattar alla aktiebolag i Sverige och en stor del av dessabolag kommer i framtiden kunna vÀlja bort revisionen vilket innebÀr att revisorernas rollkan förÀndras efter avskaffandet.Undersökningen Àr halvdeduktiv dÀr författarna har haft utgÄngspunkt i teorin som stödtill intervjuerna med respondenter som pÄverkas av förÀndringen. Författarnas syfte medundersökningen Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser och förÀndringar kan komma attpÄverka revisionsyrket i Sverige. Uppsatsen har en bred empirisk undersökning sombestÄr av intervjuer med revisorer, banker och skatteverket.

Revisorsrollen har förÀndrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrÄdgivning, men numera ingÄr Àven en roll som rÄdgivare i frÄgor som inte direkt Àr förknippade med revision. NÀr revisorns kunskaper inte rÀcker till mÄste denne ta hjÀlp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur nÀtverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn.