En vÀl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lÀttare upptÀcks innan de kan orsaka vÀsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns pÄ marknaden.Intern kontroll har med tiden fÄtt en allt större betydelse för revisionen. En revision Àr begrÀnsad av resurserna i tid och av kostnaderna. PÄ grund av detta Àr det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn mÄste koncentrera granskningen sÄ att revisionen blir sÄ effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att anvÀnda oss av COSO-modellen som Àr ett internationellt erkÀnt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll bestÄr enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnÄ en god intern kontroll.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera pÄ vilka grunder företag byter revisionsbyrÄ. Avsikten Àr att genom en analys identifiera de vanliga orsakerna till bytet för företag i Kristianstads kommun.Undersökningen Àr kvantitativ och hög svarsfrekvens efterstrÀvas och dÀrför togs telefonkontakt med företagen. För att identifiera vilka företag som har bytt revisionsbyrÄ erhölls information hos AffÀrsdata. De personer, som intervjuades var endera Àgaren, ekonomichef eller den person som föreslagit byte av revisor. Undersökningen genomföres som en deduktiv studie och för att kunna identifiera problemomrÄden anvÀndes tidigare forskning, teorier och litteratur inom omrÄdet.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut Är 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var pÄ grund av att det fanns en efterfrÄgan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrÄn tre befintliga teorier. VÄr studie följer ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr information ur Ärsredovisningar frÄn 274 mindre aktiebolag som Àr verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: UtifrÄn Agentteorin kommer mindre företag i större utstrÀckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin sÀger Àven att det Àr de företag utan revisionsplikt och som vÀljer bort revisor som i större utstrÀckning redovisar enligt K2-regelverket.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn Ärsredovisningslagen och gÀllande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de Ärsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lÀmnar in till Bolagsverket samt om valet av upprÀttare pÄverkar kvaliten pÄ Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge nÀr smÄföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 Ärsredovisningar frÄn mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. DÀrefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av Ärsredovisningarna innehöll nÄgon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfÀlliga Ärsredovisningar uppvisade fler Àn hÀlften tvÄ eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Det Àr mycket viktigt att en revisor Àr oberoende, detta för att ge en opartisk och rÀttvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts pÄ ett tillförlitligt sÀtt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnÀmnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jÀvigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan pÄverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot vÀljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten Àven en pÄverkan pÄ de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrÄgor: rÄdgivning, kvalitetskontroller samt lÀngden pÄ uppdraget.

En oberoende stÀllning Àr en förutsÀttning för att bedriva revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför stÀllningstaganden som kan pÄverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristÄende rÄdgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De smÄ revisionsbyrÄernas klienter bestÄr till största delen av smÄ företag, ett klientel som i stor utstrÀckning efterfrÄgar fristÄende rÄdgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur revisorer verksamma vid smÄ revisionsbyrÄer upplever och verkar för att sÀkerstÀlla oberoendet samt att kartlÀgga revisorernas Äsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

Sedan 1983 har samtliga svenska aktiebolag lagstadgad revisionsplikt. En av mÄnga anledningar till revisionsplikten, Àr att den skall fungera som ett preventivt redskap mot den ekonomiska brottsligheten samt kvalitetssÀkra företagens rÀkenskaper. Utanför Sveriges stadgar och med fokus pÄ EU:s övriga medlemslÀnder, har avskaffandet av revisionsplikten genomförts sedan en tid tillbaka för smÄ aktiebolag. Anledningen torde vara att underlÀtta för bolagens ekonomiska överlevnad och stÀrka den internationella konkurrenskraften. Trenden har Àven uppmÀrksammats av den svenska regeringen, som presenterade sitt förslag om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag under 2006.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

FrÄn och med rÀkenskapsÄr 2014 Àr det obligatorisk för onoterade mindre företag att vÀlja mellan K2 som Àr anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och Àr av kvantitativ natur. Den teoretiska delen bestÄr av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkÀtundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och stÀlls sedan mot tidigare forskning och teorier.   Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag vÀljer att tillÀmpa K2.

Audit is a service of society that takes place in the public interest. To guarantee the quality of auditing a quality control is done with predetermined time intervals. The purpose of this paper is to investigate and analyze the concept quality and the procedure of the quality control and further to tie concepts like trust and ethics to the audit profession. To make the picture complete the paper also provides an insight regarding what deficiencies in quality, in other words failures, means to the audit profession. By performing semi-structured interviews with seven qualified auditors, active on different auditing firms in SkÄne, substantial information was collected.

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.