Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptÀckte i och med sitt revisionsarbete pÄ grund av tystnadsplikten. Detta ansÄgs inte tillfredsstÀllande. FrÄn och med den 1 januari 1999 har undantag frÄn tystnadsplikten gjorts. Ett av skÀlen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna sÀger att revisorn ska vidta vissa ÄtgÀrder om det kan misstÀnkas att en styrelseledamot eller den verkstÀllande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera relationen mellan revisorer och kreditgivare, vid arbetet med gemensamma kunder. Vidare diskuteras kreditgivares förtroende för revisorer och hur revisorers oberoende pÄverkar den granskade informationens tillförlitlighet, sett utifrÄn revisorers och kreditgivares synvinkel. Vi har valt ett induktivt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ de intervjuer som vi har genomfört med revisorer och kreditgivare. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Det nya Ärtusendet inleddes med tvÄ av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrÀgerier inom bolagsjÀttarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bÀttre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de bÄda bolagen. Konsekvenserna av det intrÀffade blev globala och allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick vÀrlden att agera. Först ut var USA som tillsatte hÄrdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska lÀnder valde istÀllet att utveckla koder för bolagsstyrning.

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Eftersom mÄnga lagrum Àr tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar nÀr de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vÄrat syfte har vi intervjuat fyra revisorer pÄ tvÄ företag. Slutligen jÀmförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgÄr frÄn de lagar och regler som finns.

I november 2010 infördes en lagÀndring sÄ att revision blir frivillig för smÄ aktiebolag. För existerande smÄ bolag krÀvs Àndring i stadgarna för att kunna avsÀga sig revision men nystartade smÄ aktiebolag kan avsÀga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen Àr Ànnu sÄ ny att det Àr för tidigt att se andra effekter av den. I den hÀr studien fokuseras pÄ nÄgra olika revisorers förvÀntningar och förestÀllningar om hur frivillig revision kommer att pÄverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur nÄgra revisorer, tvÄ auktoriserade och en godkÀnd tror att frivillig revision kommer att pÄverka deras arbete och deras relation till kunder som Àr smÄföretagare.

Denna uppsats tar avstamp i den hÄrda kritik som revisionsbyrÄerna, och revisionsbranschen i allmÀnhet, har fÄtt under de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lÀgger vid upprÀtthÄllandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker Àven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tvÄ olika karriÀrsteg pÄ revisionsbyrÄerna; partners och anstÀllda. Studien Àr en kvalitativ intervjuserie pÄ en av de fyra stora revisionsbyrÄerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyrÄernas har fÄtt ett ökat klientfokus och att revisorer lÀgger för stort fokus pÄ den egna byrÄns mÄl. Vi ser dock inget i vÄr undersökning som tyder pÄ att revisorers lojalitet till klienter eller byrÄn skulle vara starkare Àn upprÀtthÄllandet av det professionella oberoendet.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

FörvÀntningsgapet Àr sedan lÀnge ett definierat fenomen som kvarstÄr trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstÄr pÄstÄs vara att revisorer sjÀlv har introducerat det. Detta i kombination med att förvÀntningsgapet troligtvis kommer att fortsÀtta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn revisorers perspektiv undersöka förvÀntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjÀlp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med revisorer frÄn olika byrÄer.Studiens teoretiska referensram Àr baserad pÄ antaganden frÄn professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket Àr vÀsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras Àven antaganden frÄn agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision Àr att samla in allmÀn information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för vÀsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en Ärsredovisning har för dess intressenter desto viktigare Àr det att den speglar verkligheten och ej döljer nÄgra oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebÀr att de inte fÄr lÀmna uppgifter de fÄtt reda pÄ vid revisionen vidare. Reglerna om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.