Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns Relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns Relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att beskriva företagets tjänsteutbud. Inom marknadsföring används upplevelser för att tränga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida eventbyråer profilerade inom Relationsskapande event marketing använder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer med sju eventbyråer. Studien visar att upplevelse som fenomen är en viktig effekt av Relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifråga om användningen och beskrivningen av begreppet.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom Relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

SammanfattningTitel: Event ? ett Relationsskapande verktygNyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikationFrågeställning: Hur fungerar event som ett Relationsskapande verktyg?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur event påverkar, förstärker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).Metod: Det är en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att ämnet skall vara helt uttömt.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till ämnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angående relationer och kommunikation.Empirisk studie: Data är insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyråer och tre företag som använder event i sin marknadsföring.Slutsats: Event fungerar som ett Relationsskapande verktyg i den mån att det påverkar, förstärker och utvecklar relationer. Detta görs med hjälp av inslag, så som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleålder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som något som märks, alltså hörs och syns väldigt tydligt och det kan ha många bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn på ett bra sätt. Undersökningen är av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. Därefter har resultaten jämförts med litteratur som behandlar ämnet..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass förstår relationer och förhåller sig till Relationsskapande möten mellan pedagog och barn. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där intervjupersonerna bestod av sex yrkesverksamma förskollärare i två förskoleklasser. I studien framkommer att människans utveckling och lärande är beroende av relationer till andra. Förutsättningen för skapandet av goda relationer är ömsesidighet. Studien visar på vikten av att pedagoger är medvetna om relationers betydelse för elevers skolarbete.

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning ? Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen..

Det råder bristande kunskap om Relationsskapande ur ett kundperspektiv. Idag räcker det inte enbart att erbjuda bra produkter och tjänster för att skapa konkurrensfördelar. Företag som lyckas identifiera de relationsbenägna kunderna och erbjuda de Relationsskapande verktyg de föredrar har större möjligheter att lyckas på en allt mer konkurrensutsatt marknad. En väletablerad relation mellan företag och kund gör att företaget får en förståelse för kundens behov, preferenser och allt som kunden anser vara av värde. I gengäld har företaget större chans att få och behålla de mest lönsamma kunderna.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med Relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Syftet med denna uppsats är belysa, problematisera och skapa förståelse för hur pedagoger i förskolan arbetar för att stärka barns Relationsskapande. Frågeställningarna som vi vill ha svara på är: hur arbetar pedagoger för att främja relationerna mellan barnen och hur kommer pedagogernas tolkning och förståelse av kamratsocialisation till uttryck i det konkreta arbetet. För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ undersökning med fokusgrupp och observationer som instrument. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt det sociokulturella perspektivet som betonar den interaktionistiska aspekten. Det innebär att samband mellan människan och hennes sociala värld studeras.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) Relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild.

Utvecklingen i dagens samhälle går fort och synen på hur arbete ska utföras förändras ständigt som en anpassning efter de strukturella förändringar som sker. Ökad digitalisering och avregleringar inom revisionsbranschen sätter verkande bolag i allt mer krävande konkurrenssituationer. Förmågan att vara en god kundhanterare och skapa relationer blir minst lika viktigt som det tekniska utförandet av en tjänst för att kunna stå sig i konkurrensen, samtidigt som lättare tjänster automatiseras och gamla roller utmanas. I en allt mer krävande miljö med hög konkurrens om kunderna blir det ännu viktigare för företag att upprätthålla goda relationer. Även om förståelsen för relationsmarknadsföring ses som väl interagerad, både i forskningen och i praktiken, existerar fortfarande frågetecken för hur företag når ut med det.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av Relationsskapande som en grund för förändring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar klientens förändringsprocess.

Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.