Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i Relationsskapande möten för barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke på barn som har ett utagerande beteende. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i både didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken är pedagogens roll i Relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. Då detta resultat kändes statiskt och lämnade flera frågor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollärare i förskoleklass. Intervjufrågorna baserades på resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och på föreliggande studies teoretiska inramning, det vill säga Martin Bubers relationsfilosofi.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngremänniskor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har mångamänniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stödav tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkansvarumärkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera ochkänna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Relationsmarknadsföringen betonar vikten av att vårda kundrelationer på lång sikt för att skapa intäkter och lönsamhet. Problemet som undersöks är hur ett företag inom biluthyrningsbranschen använder de Relationsskapande medel som återges i teorin för att skapa intäkter. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur relationsbyggande fungerar i praktiken i ett biluthyrningsföretag. Jag vill undersöka betydelsen av att vårda kundrelationer genom relationsmarknadsföring, samt hur intäkterna påverkas genom kundvärden och lojalitet. För att kunna besvara de frågor som satts upp i problemformuleringen har jag gjort en djupstudie av Hertz biluthyrning.

Syftet är att undersöka hur ett företag, Sveaskog, arbetar med intressentdialog i praktiken - i vilka former och med vilka syften detta kan ske. Genom att studera företagets lokala dialogmöten önskar vi skapa fördjupad förståelse för dialogfenomenet ur sändar- och mottagarperspektiv.Följande frågor ställs:- Vilka är motiven hos företaget respektive intressenterna att delta i dialogen?- Vad karaktäriserar dialogsituationen och vilka svårigheter kan formen innebära?- Hur kan mötena beskrivas i termer av symmetri/asymmetri?I undersökningen används kvalitativ metod i form av halvstrukturerade samtalsintervjuer. Intervjuer har gjorts med sju av Sveaskogs anställda samt sammanlagt nio inbjudna mötesdeltagare från ett urval möten.Studien visar att dialogen är ett värdefullt verktyg för Relationsskapande, omvärldsbevakning och ökad förståelse - för både sändare och mottagare - även om idealet om symmetrisk tvåvägskommunikation och reell dialog förblir avlägsna. Ett antal fördelar och svårigheter med dialogformen har identifierats.

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av Relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida Relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Många företag använder Twitter i sin marknadskommunikation, men misslyckas. Uppsatsen syftar till att belysa ett e-handelsföretag, Sportamore, i Sverige som använder plattformen i dess fulla potential och därmed skapar vänskapsrelationer. Uppsatsen baseras på en dialogisk analys av tweets till och från e-handelsbolaget under åren 2010, 2012, 2014. Det är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur ett företag med hjälp av dialog kan skapa mervärde och relationer på Twitter.

Vårt syfte med denna uppsats är att ur ett kundperspektiv utveckla förståelse för lojalitetsprogram som ett relationsmarknads- föringsinstrument. Vi undersöker om gap, d v s skillnader, existerar mellan företags och kunders förväntningar på lojalitetsprogram. Slutsats: Genom att explorativt undersöka kunders och företags förväntningar på lojalitetsprogram, och mer specifikt Sydkraft och deras kundklubb Collect, vilken utförs och sköts av ett oberoende företag (tredje part) har vi kommit fram till slutsatsen att det mellan de inblandade parterna förekommer tre huvudsakliga gap mellan de olika parternas förväntningar Gap 1 visar att uppdragsgivande företagets och tredje partners uppfattning om kundernas förväntningar inte matchas gällande hur ett lojalitetsprogram bör utformas, vilka förmåner kundklubben bör innehålla och hur det utökade lojalitetsprogrammet (direktreklam, etc) bör vara. Gap 2 visar skillnader mellan kunders förväntningar och företags uppfattning om kundernas förväntningar på informationsutbyte mellan parterna. Gap 3 visar likadana skillnader som gap 1 mellan tredje partnern och kunderna med i detta fall när det gäller icke-påtagliga aspekter (grupptillhörighet, etc).

Syftet med studien är att ta reda på vilka Relationsskapande och byggande åtgärder som vidtas för att förstärka ett tjänsteföretags varumärke. Vi vill även jämföra Taxi Stockholms varumärkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kärnvärden har erhållit en plats i deras mentala karta..

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet.

Social media seem to offer a great possibility for environmental non-profit organizations to communicate with their members and audience, if the organization aims to build and maintain a relationship to the users of social media. This essay has examined how three environmental non-profil organizations are communicating in social media. To create an understanding of the organization?s communication strategies a netnographic approach was implemented..

Syftet med denna studie var att lyfta fram lärares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lärare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men även vad som krävdes av lärare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer även att synliggöra hur lärare fått utveckla sin kunskap inom Relationsskapandet men även hur lärare kan arbeta när de upplevt att det är problem med någon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lärare i grundskolan. Lärarna arbetade på låg- och mellanstadiet.

Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer..

Nivå: Magisteruppsats i Service Management, vårterminen 2007 Författare: Mikael Andersson, Pär Augustsson & Gustaf L Bjerne Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela Frågeställning: Hur ser förväntningsskapande ut inför resor? Hur ser resenärens syn på Relationsskapande ut inom resebranschen? Vilka krav har resenärer på resebolagen, ur ett relationsperspektiv? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar förväntningsskapandet samt vilken inverkan förväntningar har på den upplevda kvaliteten..

En relation är ett förhållande och en förbindelse mellan olika parter (saol.se, 2011) och nationalencyklopedin (2014) definierar en relation som ett förhållande mellan två eller flera fenomen, samt ett känslomässigt förhållande mellan två eller flera personer. Att bygga en nära relation med sina konsumenter klassas idag som en allt vanligare strategi bland företag (Bügel et al., 2011). Flera forskare har byggt på teorin om att engagemang, förtroende och tillfredsställelse är viktiga faktorer vid Relationsskapande och flera av dem menar att de här faktorerna är viktiga för att skapa och bevara konsumentrelationer. I studien diskuteras det om de tre faktorerna är lika viktiga från konsumenternas perspektiv och även om det skiljer sig mellan två olika åldersgrupper samt kön. Segmentering visar att konsumenter har olika behov utifrån olika situationer (Szmigin & Bourne, 1998) och att ålder samt kön kan påverka en konsuments behov (Cole et al., 2008).Syftet med studien är att förklara ur ett konsumentperspektiv om engagemang, förtroende och tillfredsställelse kan vara viktiga när relationer mellan konsument och företag skapas, ur ett ålder- och könsperspektiv.Studien bygger på en deduktiv och en kvantitativ metod.