Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Denna fallstudie Àr en undersökning om lÀrande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev pÄverkar elevens lÀrande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av bÄde muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev Àr en absolut avgörande faktor för att ett lÀrande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehÄllet i omdömet stÄr i relation till bÄde elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Denna uppsats har som syfte att försöka förstÄ hur lÀrare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frÄgor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka mÄste det jobbas med mer, stÀmmer medias skildring av skolan? För att fÄ svar pÄ detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod dÄ jag intervjuat fyra lÀrare, bÄde mÀn och kvinnor i olika Äldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrÄn Baumans teori om det individualiserade samhÀllet och jag har Àven anvÀnt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frÄgestÀllning lyder Vilka möjligheter finns det för lÀrare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet pÄ Svenska skolor gÄr framÄt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lÀrare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmÀrksamhet till varje enskild elev i varje klass..

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

I denna studie gÄr vi igenom skolkuratorns subjektiva syn pÄ relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete gÄr till. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn pÄ relationen mellan dem och eleverna pÄ skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större dÄ deras omrÄde har vÀxt inom skolan, de mÄste kunna se individen utifrÄn bÄde familjÀra förhÄllanden men ocksÄ ur ett kulturperspektiv, dÄ dessa har stor pÄverkan pÄ tonÄringarna. Skolkuratorn mÄste ocksÄ se till de olika yttre krav som pÄverkar eleven, och dÀrför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för nÄ ut till eleverna, dÄ de i studien visar sig att en av skolkuratorerna anvÀnder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.