Care and solicitude about Swedish documentary heritage has varied substantially throughout the years. The main purpose of this essay has been to investigate what efforts have been made to preserve rare book collections at public libraries. These cultural policies have been studied from both a national as well as local perspective. What we have tried to explore can be condensed into three questions: What national initiatives have been taken in the past century to preserve the municipal documentary heritage?What initiatives have been taken in the past century to preserve thedocumentary heritage of what is presently the municipality of Jönköping? What value do rare book collections at public libraries represent? The results indicate few national efforts were initially made to preserve rare book collections in the timeframe we studied.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklÀrares syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda pÄ huruvida den sociala relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar elevernas musikaliska lÀrande, sett ur lÀrarens perspektiv. Det var Àven vÄr intention att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i den sociala relationens pÄverkan pÄ elevens musikaliska lÀrande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklÀrare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frÄgan anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklÀrare. Dessa intervjuer fick bekrÀfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lÀrare och elev samt om eleverna upplever att lÀrare-elevrelationen har nÄgon inverkan pÄ deras motivation till lÀrande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som gÄr det sista Äret pÄ gymnasiet. Valet av metod baseras pÄ mÄlsÀttningen att fÄ en djupare förstÄelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lÀrare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lÀrar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna Àr eniga om att goda relationer mellan dem och deras lÀrare pÄverkar deras lÀrandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna frÀmst vill ha lÀrare som Àr personliga, engagerade och förstÄende sÄ att en god relation mellan parterna kan utvecklas.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

This paper aims to analyze how preservation of and access to old and rare book collections are organized in public libraries in Serbia. The paper is based on an analysis of documents, a survey and qualitative interviews with librarians in Belgrade and Novi Sad. Serbia is a country that has experienced violent historical periods with far-reaching consequences for its old and rare book collections. The interpretative background refers to documents about cultural policy in Europe and in Serbia. Serbia is a country in transition which aims to join the European Union.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lÀrares relationsfrÀmjande arbete och hur lÀrare-elev-relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förÀndras över tid. Syftet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förÀndras över tid och vad det i sÄ fall ger för effekt pÄ lÀrandet. Denna uppsats Àr en systematisk litteraturstudie, och sÄledes har informationen samlats in frÄn vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar omrÄdet. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frÄgestÀllningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frÄgestÀllningar.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilken uppfattning elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning dÀr eleverna fyller i bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det Àr frÀmst deras beteende och hur de Àr som elev som Àr avgörande för vilket betyg de fÄr. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man Àr som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet Àr inte vÀl förankrat bland dessa elever..

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Föreliggande studie baseras pÄ intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lÀrare i en kommun i Stockholms lÀn. Eleverna Àr alla i koncentrationssvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka hur elever i koncentrationnsvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen i frÄga om elevens lÀrande. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr vad som Àr framtrÀdande för lÀrarna i deras undervisning med hÀnsyn till elever i koncentrationssvÄrigheter, hur eleven i koncentrationssvÄrigheter upplever lÀrarens undervisning samt vilka upplevelser som Àr framtrÀdande för lÀrare och för elever i koncentrationssvÄrigheter i frÄga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.