Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ kommunala skolor i Malmö ser pÄ religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrÄn rektorernas sÄvÀl som lÀrarnas perspektiv. Vi undersökte ocksÄ hur lÀrare och rektorer ser pÄ skolplikten och religionsfriheten i förhÄllande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med tvÄ lÀrare och tvÄ rektorer pÄ vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten sÄg olika ut mellan lÀrare och rektorer.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Vi ville söka reda pÄ hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bÀrande relation skapas. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pÄgÄende kontakt med en socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade pÄ en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.

Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolÄr nio och en text ur deras lÀrobok i fysik. Arbetet utgick frÄn ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssÀttet PEA styrde metoden dÄ analysen utgick frÄn en pÄgÄende aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lÀrobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna pÄverkades av lÀrobokens erbjudna innehÄll.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med bedömning för lÀrande [BFL] med betoning pÄ formativ bedömning. LÀrarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de anvÀnder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lÀrarnas utsagor presenteras ett resultat dÀr vi fÄr en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att eleverna involveras i bedömningsarbetet pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att fÄ göra sjÀlv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehÄll och arbete med olika tekniker inom samma ÀmnesomrÄde. Vidare pÄvisar studien utvecklingsmöjligheter för lÀrarnas arbete med BFL.