Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om eller hur elevinflytande i sĂ€rskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati sĂ„som elevinflytande, deliberativa samtalet, klassrĂ„d och skolrĂ„d belyses utifrĂ„n olika perspektiv. Den metod som vi har anvĂ€nts oss av Ă€r kvalitativa intervjuer, dĂ€r respondenterna svarade pĂ„ ett antal öppna frĂ„gor. Respondenterna Ă€r elever och pedagoger i sĂ€rskolan frĂ„n tvĂ„ olika skolor. Åldersspannet pĂ„ eleverna strĂ€cker sig frĂ„n tolv Ă„r till sexton Ă„r.

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gÄtt sexÄrig skola med Montessoriprofil, nÀr de sedan fortsÀtter till grundskolans senare Är utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt elev- och lÀrarintervjuer som underlag för vÄr undersökning. Vi har tolkat elev- och lÀrarintervjuerna utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast Àr de sjÀlva som kan pÄverka sin egen lÀrandesituation vad gÀller kunskapsinhÀmtning, klarar sig vÀldigt bra vid studier i grundskolans senare Är..

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

Under mina första Är som obehörig lÀrare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svÄrt att ta emot lÀngre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att trÀna med ett arbetsminnestrÀningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sÀttas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling bÄde om jÀmförelsen sker utifrÄn medelindexutvecklingen samt utifrÄn sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrÄn studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlÀrning Àr tydlig och att arbetsminnestrÀning kan ha en mycket positiv pÄverkan pÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som Àr integrerade.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ kommunala skolor i Malmö ser pÄ religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrÄn rektorernas sÄvÀl som lÀrarnas perspektiv. Vi undersökte ocksÄ hur lÀrare och rektorer ser pÄ skolplikten och religionsfriheten i förhÄllande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med tvÄ lÀrare och tvÄ rektorer pÄ vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten sÄg olika ut mellan lÀrare och rektorer.

Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.

Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Vi ville söka reda pÄ hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bÀrande relation skapas. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pÄgÄende kontakt med en socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade pÄ en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.