Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

AbstractEllinor Nilsson: The Beatles i Sverige år 1963. En studie om The Beatles radioinspelning på Karlaplan och gruppens mottagande i media under samma turné [The Beatles in Sweden 1963. A study of The Beatles? radio recording on Karlaplan and how the group was depicted in Swedish media during the tour]. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, examensarbete 15 högskolepoäng, 2012.In October 1963 The Beatles started their first tour abroad, which took place in Sweden.

Anva?ndandet av expatriater i multinationella fo?retag har setts o?ka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien a?r att underso?ka detta dilemma och huruvida andra typer av utlandsuppdrag kan ersa?tta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller.Expatriatens fo?rtja?nst har i studien fra?mst utva?rderats utifra?n de funktioner den fyller, framfo?r de kostnader den medfo?r. Fo?r bredd i situationer och djup fo?rsta?else fo?r fenomenet har kvalitativa intervjuer genomfo?rts med sammanlagt nio respondenter fra?n fem svenska multinationella fo?retag.Studien visar att andra former av utlandsuppdrag inte anva?nds av fo?retag som alternativ strategi fo?r expatriaten och de funktioner den fyller.

Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Avsikten med uppsatsen är att ta reda på om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjänsten on demandradio, det vill säga möjlighet att lyssna på radioprogram som redan har sänts på vanlig radio eller webbradio. John Fiske Kommunikations teorier har använts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förändringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har även använts.Författarnas metod består av tre delar där en jämförelse genomförts mellan olika sekundära data från SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Därefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkät som publicerats på SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort längre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att få in data med mer kvalitativ tyngd.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.