Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Fiskars morfologi, det vill säga dess utseende och form, kan variera beroende på hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser används för olika typer av studier då det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillväxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. Skrubbskädda, Platichthys flesus, delas in i två olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, där de utsjöle-kande lägger pelagiska ägg och de kustlekande lägger demersala ägg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper åt i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskäddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa två lektyper skiljer sig åt i morfologi.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Bakgrund: Inom ett byggprojekt är det många aktörer inblandade vilket gör kedjan mycketkomplex. Det finns flertalet logistiska strategier som har till syfte att förbättra logistiken. Enav dessa strategier är Lean vars huvudsyfte är att skapa värdeökande aktiviteter för sinakunder. Under de senaste åren har Building Information Modelling (BIM) blivit allt mer känt.Det är ett informationssystem och en arbetsprocess som har till syfte att bryta ned ettbyggprojekts processer för att skapa ett högre värde för kunden. BIM är ett verktyg som ritar3D-modeller och innehåller information om varje objekt.

Detta examensarbete har genomförts på Mape Sweden AB med syfte att eliminera eller minska icke värdeskapande aktiviteter inom inköpsprocessen. Genom att undersöka hur fö-retaget arbetar med inköp och dess inköpsaktiviteter för verktyg och reservdelar är målet att hitta lösningar som innebär en tidseffektivisering av inköpsprocessen.Arbetet är av kvalitativ karaktär. Denna ansats valdes då gruppen ville få en förståelse över nuläget genom kvalitativa metoder. Metoderna som använts för att samla in data till arbetet var observationer och intervjuer, en litteraturstudie samt benchmarking på ett annat tillver-kande företag. För att ta fram förbättringsförslag till företaget utfördes ett spagettidiagram över förflyttningar.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.