Vilka väljer vad och varför?
En kvantitativ studie om deltagandet i det fria skolvalet
I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie underso?kte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framfo?rallt kapitaltillga?ngars korrelation med skolvalsdeltagande. Da?ruto?ver underso?ktes andra skolfra?gor sa?som attityder gentemot skolvalet, informationsso?kande och val av kommunal eller frista?ende skola. Den teoretiska referensramen a?terfanns i Bourdieus sociologi och verktygsla?dan inneho?ll begrepp sa?som kapital, habitus, strategier och fa?lt. Data insamlades med hja?lp av en kvantitativ enka?tunderso?kning och bestod av svaren fra?n 126 va?rdnadshavare med barn pa? fo?rskolor i norra och o?stra Uppsala. Studiens resultat visade pa? ett positivt samband mellan husha?llets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erho?lls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Da?ruto?ver pa?visade resultaten skillnader i vad va?rdnadshavare ansa?g vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att va?lja och hur mycket information om skolvalet som erha?llits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till viss ma?n ga?r att fo?rsta? utifra?n en strukturalistisk fo?rklaring och att individen inte a?r obegra?nsad i sina handlingsalternativ.