Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap..

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

Syftet med detta examensarbete är att se om ett laborativt, utforskande arbetssätt kan få elevernas intresse för ämnet kemi att öka. Dessutom undersöks också om deras kunskap i ämnet kan påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass på 21 elever i år 8, och undersökningen är gjord i helklass. Mätmetoder som använts är reflektionsböcker, prov samt enkät. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag använder mig av sk.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena..

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.

Syftet med denna rapport är att ta reda på om det går att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssätt hos elever i år fem i ämnet kemi. Undersökningen är gjord på fem försökspersoner från en blandad år femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden består av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer är en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Syftet med studien var att med grundskollärares perspektiv få en inblick i hur kursplanernas mål för år 5 inom kemi och fysik, kan tolkas och anses bli uppnådda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt åtta stycken grundskollärare. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var svårt att tolka begreppen i kursplanerna och att förstå alla mål. Samtliga lärare verkade ha en klar uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strävansmålet lärarna skulle arbeta mot, även om det visade sig att det var uppnående målen låg i fokus. När de gäller måluppfyllelsen så ansåg lärarna i år 4-6 att de uppnådde kursplanernas mål för år 5, men det enligt deras egna lokala kursplaner och inte de nationellt fastställda..

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten..

Sammanfattning:Detta examensarbete har gått ut på att ta fram ett arbetsmaterial inom det naturvetenskapliga området med inriktning fysik och kemi, anpassat för förskolebarn. Arbetsmaterialet har bestått av handledningar till olika experiment och lådor med tillhörande hjälpmedel. Det framtagna arbetsmaterialet bör ses som ett komplement i förskolans arbete inom det naturvetenskapliga området och ska kunna bidra till att förskolans strävansmål inom naturvetenskap uppnås. För att kunna utforma materialet studerades Läroplanen för förskolan, Lpfö98 samt naturvetenskaplig litteratur. Materialet testades av pedagoger på sju avdelningar och efter varje tillfälle fick de svara på en enkät om hur de upplevde att arbeta med materialet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om elever, genom att använda undersökande och experimentellt arbetssätt inom ämnet kemi, kan öka sin kunskap och förståelse inom brandsäkerhet. Undersökningen genomfördes under fem veckor i två separata klasser med totalt 45 elever. Lektionerna varvades med laborationer och teorigenomgångar. Vi använde oss av samma enkät vid två olika tillfällen för att se om elevena lärt sig det vi ville. Resultatet visade att elerverna hade tagit till sig kunskaper genom att arbeta på ett undersökande och experimentellt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med Balthazarlådan som ett färdigdefinierat material innehållande enkla kemiska experiment. Det färdigdefinierade materialet, Balthazarlådan innehåller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspänning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer så har svar på följande frågor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett färdigdefinierat material, en låda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrån ett färdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det färdigdefinierade materialet som en inspirationskälla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med Balthazarlådan på olika sätt, antingen genom barnens intressen eller för att få barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser många fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrån Balthazarlådan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen..

Syftet med denna studie var att identifiera hur förskollärarna arbetar med ämnet kemi i förskolan. För att kunna granska detta har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsmetod. Undersökningen grundar sig i fem förskollärares berättelser av hur de arbetar med detta ämne. Resultatet visar, efter genomförd analys av intervjuerna, att förskolläraren strävar efter att kemiaktiviteterna bör ske i samspel med andra aktörer i förskolan. Det konkreta arbetet utförs med konkreta verktyg och samtal kring fenomen som förekommer i vardagen.