Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate childrenÂŽs learning and examine what determines the choice of educational materials.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

VÄrt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. DÄ kommunikation och ledarskap Àr omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss pÄ delar som vi anser vara relevanta för vÄrt arbete. VÄr tyngdpunkt i examensarbetet ligger pÄ kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsÀttningar för kommunikation.

Vid starten av idrottsundervisningen pÄ 1800-talet fanns en problematik gÀllande lokalbrist. Denna problematik fortsatte och aktuell forskning visar att endast 70 % av Sveriges skolor i början av Ärhundradet hade regelbunden tillgÄng till en gymnastiksal eller idrottshall. Kopplat till denna problematik saknas forskning kring huruvida det finns tillfredsstÀllande redskap till förfogande eller ej. DÀrför syftar denna studie till att undersöka vilka lokaler samt redskap, fasta och lösa, som idrottslÀrare har till sitt förfogande i undervisningen och i vilken utstrÀckning de har det. Denna studie baseras pÄ en webbenkÀt som har skickats ut till idrottslÀrare för att uppfylla syftet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som Àr utmÀrkande för sÀrskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger pÄ, utifrÄn personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvantitativ studie, genomförd som en enkÀtundersökning. I studien deltog 57 personal frÄn sÀrskolan i ett lÀn. Den insamlade datan har analyserats utifrÄn en kvalitativ ansats. Resultatet stÀlls mot tidigare forskning om sÀrskolepedagogik.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Syftet med min studie Àr att fÄ veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus pÄ pedagogiska diskussioner, utvÀrdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget frÄn tre olika gymnasieskolors omvÄrdnadsprogram, var av en Àr en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera Är tillbaka. De tvÄ kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lĂ€rare hanterar Ă€mnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgĂ„ngspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap anvĂ€nds i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun anvĂ€ndes som metod för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor. De fem informanterna arbetar i antingen VĂ€rmlands eller Örebro LĂ€n. De Ă€r alla verksamma pedagoger pĂ„ nivĂ„erna frĂ„n gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikĂ€mnen. Resultatet visar att Ă€mnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhĂ„llande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time Ă€r viktigt och bör undervisas i.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Syftet med denna studie Àr att genom fritidslÀrarnas beskrivningar  skildra hur  och varför de arbetar med  utomhuslek pÄ skolgÄrden. Följande frÄgestÀllningar besvaras: Hur anvÀnder fritidslÀrarna utomhuslek pÄ skolgÄrden som ett pedagogiskt redskap i sin verksamhet? Vilka argument för att arbeta med utomhuslek har de?Studien Àr kvalitativ och den metod som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna Àr semistrukturerade intervju. Urvalet av respondenter bestÄr av sex utbildade fritidslÀrare som arbetar  i fyra olika fritidsverksamheter.  För att analysera empirin utgÄr vi  frÄn Antonovskys salutogena perspektiv pÄ hÀlsa, pragmatismen och Gardners teori om mÀnniskans multipla intelligenser. Studien resultat visar att samtliga fritidslÀrare anvÀnder utomhuslek som pedagogiskt redskap i fritidshem och de lyfter fram olika argument för att motivera sina val.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.