Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera pÄ sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal pÄ barnavÄrdscentral. Följande frÄgestÀllningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhÄllningssÀtt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvÀrldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus pÄ berÀttande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhÀlsovÄrd.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Bakgrunden till denna studie grundade sig i problematiken om föreningsidrottens svÄrighet att hÄlla kvar barn i föreningen under en lÀngre tid samt hur barn pÄ sin fritid blir mer och mer stillasittande. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera hur lÀrandemiljöer för fotbollsspelande barn kan skapas inom ramen för en trÀningsverksamhet vars inriktning Àr att ta hÀnsyn till varje barns utveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och teorin förhandling av mening som grund vill vi studera interaktionen mellan trÀnare och barn, och interaktionen mellan barn. Ansatsen var fÀltforskning, och utifrÄn detta genomfördes observationer och fÀltanteckningar. En kvalitativ metod anvÀndes tillsammans med en interaktionsanalys ianalysarbetet.

Tandhygienisten har en stor roll nÀr det gÀller att introducera barnet till tandvÄrden och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process dÀr patienten lÀr sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som pÄverkar barnets orala hÀlsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhÀlsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier anvÀndes och vilka teorier strategierna grundades pÄ.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten anvÀnde ett salutogent perspektiv och tvÄvÀgskommunikation med barnet och förÀldern för att kunna fÄ fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstÀrkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen Àr att samtliga respondenter anvÀnder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som lÄg till grund för de pedagogiska strategierna. UtifrÄn svaren konstaterades att den humanistiska traditionen lÄg till grund för respondenternas arbetssÀtt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier Àr begrÀnsad.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

?Pedagogiska kvarten? is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers? perspective of pedagogics. When I came in touch with ?Pedagogiska kvarten? I found it interesting to find out more about pupils? perspective of pedagogics, since the teachers? perspective already had been noticed.

Titel: Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap. Författare: Sara Lönnqvist och Susanne Åberg Vi har undersökt hur bollen anvĂ€nds som redskap i idrottsundervisningen utifrĂ„n begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka hur pedagoger planerade och genomförde sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi ville se om delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekom pĂ„ idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte var att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var: 1.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Undersökningen tar utgÄngspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lÀrande frÄn ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta pÄ hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, Àr syftet att försöka förstÄ vilka konsekvenser detta perspektiv fÄr för synen pÄ kunskap och lÀrande. FrÄgan om hur eleverna blir redskap för varandras lÀrande undersöks genom deltagande observation. UtifrÄn olika aspekter, sÄsom musikaliskt sprÄk och kulturella referenser, framtrÀder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men ocksÄ mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lÀrande som Àr komplext och mÄngdimensionellt.

Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav pÄ skolans bemötande av nyanlÀnda elever frÄn olika lÀnder som Àr i behov att lÀra sig det svenska sprÄket.Med tanke pÄ sprÄkets betydelse för individen i ett frÀmmande land Àr syftet med vÄr studie att undersöka andrasprÄkinlÀrning i förberedelseklasser, utifrÄn pedagogiska perspektiv.FrÄgestÀllningarna i undersökningen Àr; Hur upplever förberedelseklasslÀrare att invandrarelever lÀr sig det svenska sprÄket? Vilka pedagogiska redskap anvÀnds under sprÄkinlÀrningsfasen och bedömer lÀrarna att eleverna fÄr tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att möta skolans krav i övrig Àmnesundervisning?Studien belyser mÄngfald i samhÀlle och skola, sprÄkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmÄlets roll i andrasprÄksundervisningen, utifrÄn nÄgra lÀrares syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät mellan pedagoger, angÄende detta?Studien bygger pÄ kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vÄr mening visar att det finns ett ökat behov av mÄngkulturell förstÄelse i den svenska skolan.Resultatet av vÄra intervjuer Àr naturligtvis inte generaliserbar pÄ grund av dess begrÀnsade omfattning men den visar ÀndÄ enligt vÄr uppfattning att det efterfrÄgas förÀndrade förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ÀmnesomrÄden. Resultatet ÄskÄdliggör Àven att invandrarelever inte har tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhÀllets segregation, vilket vi anser har stÀrkts genom litteraturen..

Denna rapport redovisar resultatet av en analys som syftar till att identifiera pedagogiska metoder i utbildningsspel respektive underhÄllningsspel. Undervisningspotentialen i kommersiella underhÄllningsspel diskuteras ofta och anses kunna vara ett mycket bra sÀtt att motivera genom underhÄllning samtidigt som det Àr utbildande. Dock har inte mÄnga jÀmförelser genomförts mellan de pedagogiska fördelarna, nackdelarna och skillnaderna mellan underhÄllningsspelen och de kommersiella spel som specifikt har i syfte att utbilda. Analysens syfte Àr att undersöka pedagogiska metoder i tvÄ underhÄllningsspel och tvÄ utbildningsspel för att ta reda pÄ om underhÄllningsspelen (oavsett om det gÀller kunskap om spelet eller separata kunskaper) anvÀnder sig av ett större antal pedagogiska metoder Àn utbildningsspelen. Genom att analysera anvÀndandet av pedagogiska metoder i spel bör fördelar och nackdelar kunna hittas för att kunna förbÀttra utvecklingen av framtida utbildningsspel.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

Syfte Det övergripande syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers livsvÀrld i relation till fenomenen hur pedagoger hanterar utmaningen med utagerande barn i sin grupp samt hur pedagogers erfarenhetsbaserade lÀrande tar sig uttryck i arbetet med utagerande barn. Studien söker svar pÄ följande frÄgor:? Vilka faktorer kan leda fram till en vÀndning i arbetet med utagerande barn?? Vad Àr det som medverkar till att pedagoger utvidgar sin handlingsrepertoar i arbetet med utagerande barn?? Vilka strategier och pedagogiska redskap upplever pedagogerna bidrar till att utveckla förmÄgan till samspel hos barn med utagerande beteende?MetodStudien tar sin ansats ur livsvÀrldsfenomenologin. LivsvÀrlden kan beskrivas som den vÀrld i vilken vi lever och Àr involverade i. MÀnniskans livsvÀrld synliggörs genom dess handlingar och vardagsliv.

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.