Sökresultat:
1461 Uppsatser om Pćverkan pć klassen - Sida 13 av 98
Verkan pÄ befintliga servitut vid fastighetsbildning : En studie av lagstiftningen och den praktiska tillÀmpningen
Syftet med denna uppsatts Àr att utreda hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning? vad som gÀller enligt svenskt regelverk och hur det tillÀmpas praktiskt. Fastighetsbildning innebÀr förÀndring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut Àr en begrÀnsad rÀttighet som Àr belÀgen pÄ en fastighet, som belastas av rÀttigheten, och som fÄr nyttjas av en annan fastighet, som har förmÄn av rÀttigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att pÄverkas pÄ olika sÀtt.De metoder som anvÀnts Àr: (1) en litteraturgranskning dÀr den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie dÀr utförda förrÀttningar studerats om huruvida befintliga servitut pÄverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrÀttningslantmÀtare som arbetar pÄ LantmÀteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning.
à skkÀpp, bössa och dunderpÄk : Automatkarbinen i den svenska försvarsmakten
Under 1990-talet mÀrktes en tydlig förÀndring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgÀngliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lÀmpliga för operationer i urbaniserad terrÀng och fordonstjÀnst. Med invasionen av Afghanistan och den dÀrefter följande upprorsbekÀmpningen upplever mÄnga försvarsmakter problem, eftersom striderna sker pÄ antingen vÀldigt korta eller vÀldigt lÄnga avstÄnd. Den ena situationen krÀver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen krÀver ett vapen med lÄng pipa för att kunna uppnÄ verkan mot en fiende som ofta anfaller frÄn avstÄnd pÄ 500 meter eller mer.
Multipla intelligenser i klassrummet
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för nÄgra olika intelligenser, kunde förbÀttra elevernas upplevelse av inlÀrningen. SÀrskilt ville vi granska hur trivsel och kÀnslan för matematik pÄverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass nÀr det gÀllde just detta. Vi genomförde vÄr undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.
Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag
Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.
Kultur pÄ recept : Projektledares erfarenheter av initiering och implementering av Kultur pÄ recept-projekt samt liknande kulturell verksamhet i hÀlso- och sjukvÄrden
Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.
Ett klassrumsklimat för lÀrande
Följande studie syftar till att ta reda pÄ vad lÀrare anser pÄverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att fÄ ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter pÄ och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar Àven upp elevers syn pÄ klassrumsklimat och hur de pÄverkar det. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lÀrare och fem elever. I litteraturen kan man lÀsa att ett bra klassrumsklimat Àr nÀr undervisningen kan fortgÄ som planerat utan att nÄgot hindrar den. LÀraren pÄverkar genom sitt ledarskap och genom att sÀtta tydliga och klara grÀnser för hur elever ska bete sig i olika situationer.
HÀlsofrÀmjande ledarskap inom kommunal Àldreomsorg
Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.
AskÄterföring : Olika logistiklösningar
NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..
Traditionella underrÀttelsefrÄgor vid val av sensorkombinationer
Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.
Automatiseringens m?ngsidiga p?verkan p? f?rs?rjningsst?d - Socialsekreterares upplevelser av en socialtj?nst i f?r?ndring
Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.
Utvald eller utpekad? : en studie om 13 elevers erfarenheter av specialundervisning utanför den egna gruppen
Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i tvÄ olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den hÀr studien. Resultat: Resultatet av vÄr studie Àr vÀl överensstÀmmande med tidigare forskning pÄ omrÄdet. De flesta elever stÀller sig positiva till sin specialundervisning, Àven om nÄgon av eleverna ser det som "nÄgot nödvÀndigt ont".
Kan daglig motorisk trÀning förbÀttra elevers balans- och koordinationsförmÄga? : - Ett kvantitativt kvasiexperiment i förskoleklass.
Syftet för examensarbetet var att undersöka om elevers balans- och koordinationsförmÄga gÄr att förbÀttra genom daglig motorisk trÀning, samt om trÀningen resulterar i nÄgon pÄverkan pÄ en samlingssituation i klassrummet. Med utgÄngspunkt frÄn det angivna syftet genomfördes ett kvasiexperiment med före- efter design, dÀr tvÄ förskoleklasser, med Ätta elever i varje grupp, frÄn tvÄ olika skolor deltog. Den ena klassen var experimentgrupp och genomförde daglig trÀning medan den andra klassen var kontrollgrupp och inte genomförde nÄgon extra motorisk trÀning. Elevernas balans- och koordinationsförmÄga mÀttes före och efter trÀningsperioden hos bÄda grupperna, samt att experimentgruppen observerades bÄde före och efter perioden vid samlingssituationer. Resultatet visade att fler eleverna i experimentgruppen förbÀttrade sin balansförmÄga Àn eleverna i kontrollgruppen.
Konflikthantering hos projektdeltagare : - en studie om ko?nsrollers och utbildnings pa?verkan
Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.
Var Àr du? : En studie av vÀrderingarnas inverkan pÄ motivationen att delta i webbpaneler
Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.
Den svaga lĂ€nken? : ĂvergĂ„ng frĂ„n förberedelseklass till ordinarie klass för den nyanlĂ€nda eleven
Studiens syfte Àr att nÀrmare undersöka hur den nyanlÀnda eleven övergÄr frÄn en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar ocksÄ pÄ vad övergÄngen kan innebÀra för elevens identitet och fortsatta skolgÄng. Vidare Àr syftet med studien att nÀrmare undersöka pÄ vilka grunder som lÀrarna tar besluten och hur organisationen kring övergÄngen ser ut. Metoden som anvÀndes för att nÄ fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer pÄ fyra högstadielÀrare i Kalmar lÀn. Resultatet visade att det inte finns nÄgon enhetlig kartlÀggning- och bedömningsmaterial för lÀrarna att utgÄ ifrÄn, dÀr mycket av arbetet skedde pÄ individuella och godtyckliga grunder.