Sök:

Sökresultat:

1461 Uppsatser om Pćverkan pć klassen - Sida 14 av 98

KlasslÀrares sÀtt att arbeta kring andrasprÄkselevers sprÄkutveckling.

Syftet med vÄr studie var att undersöka klasslÀrares arbetssÀtt för att utveckla andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling samt samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare och klasslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. Dessa omrÄden Àr betydelsefulla eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och dÀr skolan strÀvar efter att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslÀrare verksamma i Ärskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vÄr studie pekade pÄ att klasslÀrarna anvÀnde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska fÄ samma förutsÀttningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser pÄ skolorna Àr nÄgot som de intervjuade uppmÀrksammade. Det Àr av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars lÀggs mycket arbete pÄ klasslÀraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanlÀnd elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade ocksÄ att det inte finns nÄgon samverkan mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare.

Digitaliseringen och RFID:s p?verkan p? controllerns arbetsuppgifter och beslutsprocesser inom detaljhandeln

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta: En systematisk litteraturöversikt

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

Att undervisa i historia utifrÄn skönlitteratur - ett fÀltarbete

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fÀltarbete i tvÄ sjundeklasser fÄ kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsÀttningar att skriva en essÀ Àn i den andra klassen. EssÀuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning pÄ arbetsomrÄdet ?Egypten för 5000 Är? sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkÀt undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. NÀr det gÀller enkÀten och essÀuppgiften i de bÄda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nÀmnvÀrt frÄn varandra vilket jag hade förvÀntat mig.

Standardiserat miljöarbete - ett betÀnkande kring ISO 14001 ur smÄföretags perspektiv / Standardized environmental work - a reflection about ISO 14001 from the perspective of small companies

Detta arbete har identifierat fyra betydande faktorer vars verkan resulterat i att de intervjuade smÄföretagen valt att inte organisera miljöarbetet enligt ISO 14001 standarden: fragmenterad kunskap om miljöproblem.

FÄr vi vara med? - en intervjustudie kring hur fem personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hÀlsa i grundskolan

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

PRIV - en möjlig studievÀg för motiverade elever

Gustafsson, Carina. (2005). PRIV ? en möjlig studievÀg för motiverade elever. (Program aiming individual choice ? a manageable way of learning for motivated pupils).

Inkluderad i skolan eller exkluderad frÄn klassen? En kvalitativ studie av gymnasieelevers upplevelser av att fÄ stöd i en specialpedagogisk studioverksamhet

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten pÄ en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende pÄ upplevt resultat, sjÀlvbild samt kÀnsla av inkludering eller exkludering. Nio elever pÄ olika program och i olika skolÄr pÄ den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och fÄ stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jÀmfördes för att utröna om och hur de pÄverkats av att lÀmna klassen och fÄ stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fÄtt bÀttre kunskaper och klarat kurser bÀttre med hjÀlp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fÄtt en försÀmrad sjÀlvbild av att lÀmna klasskamraterna och fÄ undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras sjÀlvbild istÀllet förbÀttrats eftersom de blivit sedda och mötts av förstÄelse och acceptans pÄ ett annat sÀtt i studion Àn i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar kÀnna sig exkluderad pÄ grund av att de lÀmnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har kÀnt sig exkluderade i det vanliga klassrummet nÀr lÀraren inte tar hÀnsyn till deras behov..

FörÀldrar med verkan - ett sÀtt att stimulera barns lÀrande, genom kognitivt stöd i hemmet

Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.

Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Det Àr roligt fast det Àr jobbigt : En kvalitativ studie om hur elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever lÀs- och skrivaktiviteter.

NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..

VÀrdegrundsarbete i grundskolans tidiga skolÄr

Syftet med detta examensarbete Àr att se hur vÄra respektive praktikskolor jobbar med skolans vÀrdegrund och vad detta fÄr för uttryck för eleverna i de tvÄ tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrÄn modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans vÀrdegrund Àr ett diffust begrepp och vi kommer Àven att belysa detta i vÄrt arbete. I vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ stycken Ärskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de tvÄ klasserna och har dÀrför inte lagt fokus pÄ att beskriva skolornas upptagningsomrÄde. Vi har ocksÄ valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen dÀr vi valt att stÀlla frÄgor med förskrivna svarsalternativ. Den slutsats vi kommit fram till Àr att oavsett vilken modell skolan vÀljer Àr det viktigt att det finns en röd trÄd sÄ att vÀrdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag.

Musik : En omvÄrdnadsÄtgÀrd som kan lindra det akuta smÀrttillstÄndet

Bakgrund: Den goda vÄrden syftar till att lindra mÀnskligt lidande, sÄsom smÀrta. Detta Àr inte alltid uppnÄtt inom den slutna sjukvÄrden idag, och patientens smÀrta blir inte lindrad. Musik kan anvÀndas som en hÀlsointervention inom sjukvÄrden och har visats ha en rad positiv inverkan pÄ patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvÄrdnadshandling har för verkan pÄ patientens smÀrttillstÄnd vid en akut smÀrta.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan pÄ ett akut smÀrttillstÄnd. Resultat: Resultatet visar pÄ att musik som en individanpassad omvÄrdnadshandling kan lindra patientens smÀrttillstÄnd.

Optimering vid nyttjande av röntgenutrustning hos Moelven ValÄsen AB : för furu diameterklasserna 17 cm och 18 cm och för gran diameterklassen 19 cm

Eftersom allt fler sÄgverk frÄn start vill veta vad stocken kommer att generera för slutprodukt, har röntgenutrustningar blivit vanliga vid inmÀtningsstationer. PÄ Moelven ValÄsen AB (MVAB) anvÀnds en röntgenutrustning benÀmnd RemaLog Xray. Den sÀnder ut röntgenstrÄlar som mÀter dimensioner och inre kvaliteter i stocken, vilket ger information som underlÀttar beslutet om vilket postningsmönster som ska anvÀndas för att ta fram den mest lÀmpliga slutprodukten. I utrustningen finns en sorteringsorder, som styr att sortering av stockar sker efter önskade kriterier. Kriterier finns av olika modeller för olika trÀdslag och diametrar, och Àr framtagna för att passa rÄvaran som kommer till MVAB.

Stor klass eller liten grupp? Elevers erfarenheter av olika undervisningsformer

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->