Traditionella underrättelsefrågor vid val av sensorkombinationer
Militär underrättelseverksamhetSpaningssystemSensorteknikUppsatserChefsprogrammetChefsprogrammet 1999-2001
Syftet med uppsatsen är att teoretiskt avgöra om underrättelsefrågorna, de åtta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. Frågorna skall svara mot den frågeställning beslutsfattaren ställer till ledningsstödsystemet för att uppnå framtida förmågor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmågor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmågor år 2010. Förmågorna är identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrån sina egenskaper delas in i olika sensorklasser. Sensorklasserna kopplas senare till underrättelsefrågorna. Vid analysen kopplas förmågorna, genom underrättelsefrågorna, ihop med sensorklasserna. Denna koppling ger för valda förmågor, ett utfall i sensorkombinationer som värderas. Resultatet visar att användandet av underrättelsefrågorna inte ger en entydig sensorkombination, som svarar mot sökt förmåga. För att klarlägga vilken sensorkombination som är lämpligast måste ytterligare information inhämtas om stridsfältsmiljön samt egenskaper hos målobjektet. Med hjälp av denna ytterligare information, faller det ut en bästa sensorkombination. Den förmåga som är realiserbar till år 2010, av de sensorkombinationer som värderades är: kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats