I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass på en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nära rikssnittet vad gäller kön, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever i behov av särskilt stöd har svar sökts på frågor kring vilka faktorer i undervisningen som lärarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lärarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? använts och för att få en fördjupad förståelse förekommer även kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

Kommunen har möjlighet att med hjälp av en detaljplan reglera användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanens planbestämmelser är rättsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som får regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet är uttömmande vilket betyder att endast det som står uppräknat där får regleras. Kapitlet ger även krav på planbestämmelsernas tydlighet. I PBL finns även att läsa att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen använder sig av planbestämmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebär det att gällande lagstiftning ej följs.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Idén med studien är att se om Luleå kommun Tekniska förvaltning kan ta lärdom av andra organisationer sätt att hanterandet ÄTA:or (Ändring-, tillägg- och avgående arbeten), erfarenhetsåterföring samt uppföljning.Studie baseras på teorier för erfarenhetsåterföring, tillämpat på ÄTA -hantering samt uppföljningar. Kvalitativa intervjuer är gjorda för framtagande av resultat och information från de utvalda organisationerna, fyra kommuner och myndigheter samt en entreprenör. Idag används erfarenheter från tidigare bra- eller mindre bra händelser under ett projekts genomförande i obefintlig utsträckning. Det visar sig att erfarenheter som uppkommer stannar hos de inblandade personerna och att närmaste kollega inte erhåller den information som han/hon behöver. Till stor utsträckning hanteras erfarenheter och delande av information via muntliga dialoger.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.