"Det kan se så olika ut"
I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen av de intervjuades tankar och uppfattningar tog sin utgångspunkt utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet av de intervjuades tankar och uppfattningar visade på att inkludering är något alla önskar skolan ska sträva mot men att den kan se olika ut samt att pedagogerna upplever det som svårast att få elever med autism eller autismliknande tillstånd att fungera i klassrummet. Dessa elever ställer krav på kompetensutveckling kring funktionsnedsättning, handledning från specialpedagoger till pedagoger samt organiseringen inom skolan såsom klassammansättningar, möjlighet till mindre grupper eller enskilda platser menar de flesta. Pedagogerna som arbetar direkt med dessa elever behöver arbeta med tydlighet och struktur vilket även forskningen påvisar. Specialpedagogen kan utifrån sin yrkesroll hålla sig ajour med senaste forskning och genom detta skapa bättre förutsättningar för organisationen, pedagogen samt eleven att göra fullgoda arbeten. De kan handleda pedagoger, arbetslag och skolor i arbetet med dessa elever. Med sin expertis i funktionsnedsättningen kan de hjälpa rektor, skolledning och även skolpolitiskt så att insatserna blir rätt. det vill säga gynnar den enskilde eleven, elevgruppen, skolan.