Sök:

Sökresultat:

1046 Uppsatser om Pćgćende arbeten - Sida 60 av 70

"Det goda arbetet" : Vad Àr det som konstituerar det idag och hur uppleves det av anstÀllda i en modern organisation.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsÄgs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bÀr relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestÀmmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jÀmlikhet och arbetsmiljö. VÄr uppfattning och utgÄngspunkt Àr att konceptet bÀr pÄ en allmÀngiltighet som gör att det fortfarande Àr relevant för förstÄelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

Struvit i Skövde biogasanlÀggning : En studie av struvitpÄvÀxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

VÀrmekonsekvenser vid pölbrand: i gemensam cisterninvallning

Celanese Emulsions har genomfört en riskanalys över en brand i deras tanklager för flytande rÄvaror. I riskinventeringen sÄgs ett behov av att fördjupa analysen inom vissa omrÄden för att tydliggöra vilka konsekvenser en pölbrand kan ge. Denna rapport avser att utreda vÀrmekonsekvenserna av en pölbrand i en gemensam cisterninvallning. OmrÄdet som studeras Àr en invallning av sju cisterner innehÄllande olika kemikalier. SannolikhetsberÀkningar för lÀckage och antÀndning inom cisternomrÄdet Àr gjorda utifrÄn Celanese Emulsions egna berÀkningsmodeller.

Dagarna dÄ pennan inte var mÀktigare Àn svÀrdet : - en kvalitativ analys av rapporteringen om attentatet mot Charlie Hebdo och terrorattacken i Ko?penhamn

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Kommunikationen Àr A och O : Konflikt och konflikthantering i arbetet som första linjenschef ? En kvalitativ studie

Konflikter med förÀldrar, vÀnner, arbetskollegor, chefer med fler Àr ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mÀngder av arbeten om Àmnet men ingen berör pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg. Syftet med studie har dÀrför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen. Tre frÄgor stÀlldes Àven för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka pÄverkningar upplever första linjens chefer konflikter har pÄ arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier anvÀnder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen? Arbetet vilar pÄ en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Fysisk aktivitet i samband med musik : En studie om hur egenvald musik pÄverkar distans, upplevd anstrÀngning och puls under submaximalt och maximalt arbete

Introduktion: MÀnniskan fÄr idag inte motion i vardagen i samma utstrÀckning som förr och behöver dÀrför söka denna pÄ konstgjord vÀg. Musik pÄverkar mÀnniskor i samband med fysisk aktivitet och kan fungera som en motivationsfaktor som hjÀlper utövaren att kÀnna meningsfullhet med denna ?tillgjorda? trÀning. SÀrskilt vid submaximala arbeten, men Àven till viss del vid maximala, kan musik distrahera utövaren genom att ta bort fokus frÄn kroppens utmattningssignaler. Musik kan Àven bidra till högre arbetsintensitet, samt till utförande av fysisk aktivitet under en lÀngre tid.

Sociala arbetsintegrerade företag : komponenter som upplevs ha betydelse för att kunna gÄ vidare till den reguljÀra arbetsmarknaden.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

"Personal av kvalitet, till bÀsta pris" - en undersökning av de behovsanstÀlldas pÄverkan pÄ organisationen

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn pÄ balans mellanarbete och privatliv. ForskningsfrÄgor som anvÀnts Àr bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sÀtter grÀnsermellan arbete och privatliv, men ocksÄ om strategier anvÀnds, bÄde frÄn företagensoch individers sida, för att fÄ en bÀttre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpÄ advokatbyrÄ. De Àr i varierande Äldrar med olika befattningar, hararbetat olika lÀnge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras pÄ kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen dÀr etiska aspekter beaktades bÄde vid det tillfÀllet och under intervjuernasgÄng. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrÄn en intervjuguide,materialet sammanstÀlldes och organiserades i teman.

SME-företag i offentliga upphandlingar : Hur samarbetet upplevs av företagen

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per Är. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen Àr att alla ska kunna delta i upphandling pÄ samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att frÀmja deltagandet av SME-företag i upphandling sÄ Àr det fortfarande en liten andel som deltar. För att fÄ svar pÄ varför det fortfarande var brist pÄ anbud frÄn SME-företagen sÄ undersökte vi hur företagen uppfattade pÄgÄende och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begrÀnsades till omrÄdet livsmedelsupphand-ling.

Stress i arbetslivet. Dess pÄverkan pÄ hÀlsan hos personal som arbetar i storkök.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

NÀr kraven överstiger förmÄgan : om nybörjarens hindersprydda vÀg in i sjusköterskeprofessionen

Bakgrund: Det finns vÀl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergÄng frÄn utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas Àr bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmÄgor i praxis, sÀrskilt i relation till god vÄrd och omvÄrdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven pÄ sÀker vÄrd och omvÄrdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehÄllsanalys (template analysis; Malterud,1998).

Ekonomistyrning vid f?retagsf?rv?rv. Hur skiljer sig utformningen av kontrollmekanismer mellan noterade och onoterade f?retag under f?rv?rvsprocessen

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

En kartlÀggning av den danska anlÀggningsmarknaden ur ett
svenskt företagarperspektiv

Den första juli Är 2000 öppnades den 16 km lÄnga bro- och tunnelförbindelsen mellan Danmark och Sverige. Det öppnades dÄ en helt ny möjlighet för personer och företag att röra sig över grÀnsen. Byggföretag har traditionellt varit rörliga och nÀr nu bron finns, Àr det större förutsÀttningar att ta tillfÀlliga arbeten pÄ andra sidan grÀnsen. PÄ den svenska sidan sundet finns inom en tre mils radie frÄn brofÀstet ett 40-tal aktörer inom jordförflyttning och en naturlig frÄgestÀllning för dem Àr: Vore det möjligt att hyra ut jordförflyttningsmaskiner Àven i Danmark? Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga den danska entreprenadmarknaden med avseende pÄ anlÀggningsverksamhet, samt att ge en ökad förstÄelse för de faktorer som pÄverkar svenska företag vid eventuellt intrÀde pÄ denna marknad.

Optimering av protokoll för immunhistokemiskfÀrgning med antikroppen anti-TLR4

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Skatteregler rörande sponsring : Att dra av eller inte dra av, det Àr frÄgan

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->