Ett arbetslags uppfattning om möjligheter och hinder i inkluderande undervisning
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass på en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nära rikssnittet vad gäller kön, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever i behov av särskilt stöd har svar sökts på frågor kring vilka faktorer i undervisningen som lärarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lärarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? använts och för att få en fördjupad förståelse förekommer även kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer. Resultatet visar att det lärarna i studien lyfter som betydelsefulla undervisningsstrategier som möjliggör inkludering är en varierad undervisning och gemensamma diskussioner i klassen. Observationerna visade att lärarna även använde andra undervisningsstrategier som enligt forskning gynnar inkludering, men som de själva inte nämnde i intervjuerna, som att de gav bra förutsättningar för ett kommunikativt, stödjande och konstruktivt samspel lärare/elev samt mellan elever och att de ledde arbetet på ett sätt som gjorde att eleverna aldrig behövde tappa ansiktet. De var också bestämda men samtidigt flexibla och visade ett konsekvent bemötande vid oönskade beteenden. Svårigheter i arbetet med att undervisa inkluderande uppstår enligt dessa lärare när kommunikationen brister och när elevernas kunskapsnivåer är olika vilket kan göra att behoven i gruppen motsäger varandra. Bristen på tid att planera undervisningen utefter allas behov samt svårigheter med att räcka till för alla elever på lektionerna är enligt dessa lärare det som hindrar mest. Resultatet kan förstås genom den aktuella kontexten och visar på vikten av att i arbeten med syfte att utveckla inkluderande miljöer utgå från den egna skolmiljön, göra ordentliga kartläggningar av situationen, analysera hur faktorer på olika nivåer påverkar verksamheten, samt att ta del av forskning kring god undervisning och att gemensamt definiera begreppet inkludering.