Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förstÄelse för genusskapande pÄ rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer anvÀnts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfÀllen samtliga pÄ skolgÄrden. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter lÄnga och en var 20 minuter.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet Àr möjligt. Den teoretiska utgÄngspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjÀlp av en kvalitativ textanalys sett pÄ fredens möjligheter i landet samt pÄ möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lÄng vÀg att gÄ för att nÄ en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mÄl, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket ocksÄ gör lösningen av den afghanska konflikten svÄr.

Med den hÀr uppsatsen ville jag undersöka mÄngkulturalitet i skolan genom tvÄ perspektiv, lÀrarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mÄngkulturalitet uppfattas samt försöka komma Ät tankar och erfarenheter kring hur det Àr att gÄ eller att arbeta pÄ en mÄngkulturell skola. I mina frÄgestÀllningar riktade jag in mig pÄ hur begreppet mÄngkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mÄngkulturella skolmiljön, om och i sÄ fall hur lÀrare tar det mÄngkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i sÄ fall hur eleverna ansÄg att det mÄngkulturella pÄverkar dem sjÀlva och arbetssÀtt i skolan. I min undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av lÀrare och elever. Att lÀra av varandra, och att se varje mÀnniska för vem den Àr och inte för var den kommer ifrÄn, blir en sjÀlvklar del i mötet pÄ skolan, enligt lÀrarna och eleverna. Till fördelarna hör ocksÄ att eleverna, och mÄnga av lÀrarna, anser att toleransen gentemot varandra Àr stor pÄ skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid gÄr Ät till att förklara ord och begrepp, det svÄra i att fÄ en bra kontakt med förÀldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som nÄgra invandrargrupper kÀnner gentemot varandra. Det finns en vilja hos lÀrarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgÄ ifrÄn elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, Àven om detta uppfattas som nÄgot svÄrt ibland.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever uppfattar lÀrande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda pÄ faktorer utifrÄn litteratur som var relevanta för detta ÀmnesomrÄde med aspekt pÄ lÀrande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjÀlp av en kvalitativ och kvantitativ enkÀt, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansÄg att de tyckte att grupparbete var ett bra sÀtt att arbeta pÄ dÀr de lÀrde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade pÄ i hur stor del de ansÄg att de kunde vara delaktiga och lÀra sig av varandra. Dessa aspekter var Àven nÄgot som överensstÀmde med det jag fann i litteraturen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildsprÄk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populÀrmusik. Materialet bestÄr av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti mÄndad Är 2014. Analysen anlÀgger ett intersektionellt perspektiv pÄ topiker och bildsprÄk som Äterkommer i recensionerna, för att undersöka förhÄllandet mellan musikalisk genreindelning och samhÀlleliga maktrelationer. Att anlÀgga ett intersektionellt analysperspektiv innebÀr i det hÀr sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhÄller sig till varandra. Resultatet Àr sprÄkliga identitetskonstruktioner som avviker frÄn den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan Àven förstÀrker varandra.

Detta examensarbete handlar om Ă„ldersindelningar i förskolan. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det skiljer sig nĂ„got i pedagogers sĂ€tt att tĂ€nka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö beroende pĂ„ om de arbetar med en Ă„ldershomogen eller Ă„ldersheterogen barngrupp. Även allmĂ€nna skillnader och likheter i arbetssĂ€tten kommer att belysas. Undersökningens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssĂ€tten för med sig? - Finns det nĂ„gonting som skiljer de olika arbetssĂ€tten Ă„t, och i sĂ„ fall vad? För att besvara dessa frĂ„gor har tvĂ„ förskolor med olika Ă„ldersindelningar observerats och pedagoger pĂ„ förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom Ă€mnet har bearbetats.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.