Abstract Mårtensson, Helen (2009). Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur pedagogerna på en 1,5- och 2-åringsavdelning främjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-åringarna samspelar med barnen i samma ålder under den fria tiden, då det finns tid till att leka och även hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var också att ta reda på hur samspel i sin tur påverkar barnens lärande. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att främja barnens samspel? På vilka sätt samspelar 1,5- och 2-åringar med de andra barnen på avdelningen? På vilka sätt tar 1,5- och 2-åringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har använts för att få svar på frågor är intervjuer och observationer.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman..

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

I dagens näringsliv är effektiv kommunikation och informationsutbyte mellan företag en förutsättning för verksamheten. Näringslivet utmärks av förändring; företag köps upp, företag slås samman, företag samarbetar i projektform. Behovet av att integrera varandras informationssystem står i paritet med ovanstående förändringar. Ett stort problem med systemintegration är variationsrikedomen mellan informationssystemen, beträffande teknisk plattform och programspråk. Webservices erbjuder metoder att enkelt integrera olika informationssystem med varandra.I rapporten beskrivs hur webservices implementeras och vilka tekniska komponenter som ingår, samt de fördelar som webservicetekniken ger.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.