"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, nÀr och pÄ vilka sÀtt samlÀrande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer pÄ barn undersöks hur och pÄvilket sÀtt barn lÀr av varandra pÄ musiklektioner. Med samlÀrande menas allt lÀrandesom sker mellan mÀnniskor och begreppet utgÄr ifrÄn hur vi i en lÀrprocess kanföresprÄka delaktighet, kommunikation och mÄngfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan pÄ samarbetes roll i vÄra lÀroplaner och det framgÄr frÀmstgenom ett demokratiperspektiv pÄ undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i lÀroplanerna minskat genom Ären.

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

VÄrt examensarbete behandlar lÀrande och grupprocesser, vi ville ta reda pÄ vilken faktor som pÄverkar lÀrandet i grupp. Det lÀrande som framförallt behandlas Àr nÀr elever lÀr av varandra, lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vÄr analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lÀrande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter tvÄ olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i vÄra arbetsgrupper har filmats och sedan jÀmförts med varandra.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur eleverna i Ă„ldern 7-8 Ă„r talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi anvĂ€nde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjĂ€lp av vĂ„rt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vĂ„rat material.Resultatet i studien visade pĂ„ att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och anvĂ€nder sig av olika former av talsprĂ„k. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med sprÄkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns ocksÄ syftet att titta pÄ hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under bÄde samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i tvÄ förskoleklasser vid Ätta tillfÀllen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjÀlp av olika modeller för att fÄ med sprÄkets delar. Det visade ocksÄ att leken Àr ett viktigt verktyg för inlÀrning. I denna studie framkom Àven att barnen gÀrna kommunicerar med bÄde pedagogerna och varandra, bÄde genom tal och kroppssprÄk..

Denna rapport Àr en jÀmförelse av examinationerna i maktmedel pÄ polisutbildningarna i UmeÄ och i Tammerfors, Finland. Maktmedel Àr de redskap som poliser bÀr i sitt arbetsbÀlte sÄ som handfÀngsel, batong, OC och vapen. Syftet Àr att se likheter och skillnader av examinationerna och se vad skolorna kan lÀra av varandra. För att fÄ en tyngd i rapportens innehÄll sÄ har ett studiebesök gjorts pÄ polishögskolan i Tammerfors. Resultat har nÄtts genom samtal med elever och lÀrare pÄ utbildningarna och genom att ta del av kursplaner och lektioner.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och TorneÄ som gÄr pÄ den gemensamma skolan, ? SprÄkskolan upplever att det Àr att bo i en grÀnsstad samt att se hur samarbetet pÄ skolan fungerar och hur deras instÀllningar till varandra Àr i och med att dem kommer frÄn tvÄ olika lÀnder och tvÄ kulturer möts. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ om skolans mÄl nÄs ? Àr eleverna tvÄsprÄkiga nÀr de lÀmnar skolan och hur umgÄs de svenska och finska eleverna med varandra. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor sÄ valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass pÄ SprÄkskolan.

Abstract MÄrtensson, Helen (2009). Samspel pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ en 1,5- och 2-Äringsavdelning frÀmjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-Äringarna samspelar med barnen i samma Älder under den fria tiden, dÄ det finns tid till att leka och Àven hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur samspel i sin tur pÄverkar barnens lÀrande. FrÄgestÀllningarna som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att frÀmja barnens samspel? PÄ vilka sÀtt samspelar 1,5- och 2-Äringar med de andra barnen pÄ avdelningen? PÄ vilka sÀtt tar 1,5- och 2-Äringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgor Àr intervjuer och observationer.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Sammanfattning I Lgr11 stÄr det att elever i sin undervisning ska fÄ förstÄelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina klÀder, vilket intryck de fÄr av andra elevers klÀdsel och om eleverna anpassar sina klÀder efter varandra. FrÄgestÀllningarna Àr: pÄ vilka sÀtt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrÄn deras klÀder, anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter situationer? Elever i Ärskurs nio pÄ tvÄ olika skolor har besvarat ett frÄgeformulÀr och nÄgra elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.