Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

I denna uppsats kommer jag att studera det relativt nya medieformatet podcast ur ettsamtalsanalytiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att analysera samtalen var för sig ochsedan jÀmföra de bÄda samtalen med varandra för att fÄ fram eventuella skillnader ochlikheter. Kategorierna som studeras Àr: samtidigt tal, avbrott, introduktion av samtalsÀmneoch samtalsuppdelning. De podcaster som analyseras Àr ?Alex och Sigges podcast? samt?Filip och Fredriks podcast?.

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, nÀr och pÄ vilka sÀtt samlÀrande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer pÄ barn undersöks hur och pÄvilket sÀtt barn lÀr av varandra pÄ musiklektioner. Med samlÀrande menas allt lÀrandesom sker mellan mÀnniskor och begreppet utgÄr ifrÄn hur vi i en lÀrprocess kanföresprÄka delaktighet, kommunikation och mÄngfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan pÄ samarbetes roll i vÄra lÀroplaner och det framgÄr frÀmstgenom ett demokratiperspektiv pÄ undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i lÀroplanerna minskat genom Ären.

VÄrt examensarbete behandlar lÀrande och grupprocesser, vi ville ta reda pÄ vilken faktor som pÄverkar lÀrandet i grupp. Det lÀrande som framförallt behandlas Àr nÀr elever lÀr av varandra, lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vÄr analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lÀrande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter tvÄ olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i vÄra arbetsgrupper har filmats och sedan jÀmförts med varandra.

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur eleverna i Ă„ldern 7-8 Ă„r talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi anvĂ€nde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjĂ€lp av vĂ„rt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vĂ„rat material.Resultatet i studien visade pĂ„ att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och anvĂ€nder sig av olika former av talsprĂ„k. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med sprÄkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns ocksÄ syftet att titta pÄ hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under bÄde samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i tvÄ förskoleklasser vid Ätta tillfÀllen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjÀlp av olika modeller för att fÄ med sprÄkets delar. Det visade ocksÄ att leken Àr ett viktigt verktyg för inlÀrning. I denna studie framkom Àven att barnen gÀrna kommunicerar med bÄde pedagogerna och varandra, bÄde genom tal och kroppssprÄk..

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Denna rapport Àr en jÀmförelse av examinationerna i maktmedel pÄ polisutbildningarna i UmeÄ och i Tammerfors, Finland. Maktmedel Àr de redskap som poliser bÀr i sitt arbetsbÀlte sÄ som handfÀngsel, batong, OC och vapen. Syftet Àr att se likheter och skillnader av examinationerna och se vad skolorna kan lÀra av varandra. För att fÄ en tyngd i rapportens innehÄll sÄ har ett studiebesök gjorts pÄ polishögskolan i Tammerfors. Resultat har nÄtts genom samtal med elever och lÀrare pÄ utbildningarna och genom att ta del av kursplaner och lektioner.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och TorneÄ som gÄr pÄ den gemensamma skolan, ? SprÄkskolan upplever att det Àr att bo i en grÀnsstad samt att se hur samarbetet pÄ skolan fungerar och hur deras instÀllningar till varandra Àr i och med att dem kommer frÄn tvÄ olika lÀnder och tvÄ kulturer möts. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ om skolans mÄl nÄs ? Àr eleverna tvÄsprÄkiga nÀr de lÀmnar skolan och hur umgÄs de svenska och finska eleverna med varandra. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor sÄ valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass pÄ SprÄkskolan.

Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.