Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan uppstå för medarbetarna till följd av att snabbväxande företag måste gasa och bromsa samt ge förslag på hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer på tre snabbväxande företag, med en chef och två medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanställt det utefter tre teman: tempoväxling, påverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrån både chef- och medarbetarperspektiv. Innehållet i kapitlet är rådata av vad våra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vävt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förändringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förändringsprocesser, förändringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa en debattkring det viktiga ämnet medarbetarsamtal, vilket är ett ganska populärtfenomen idag. Vi ville också att denna uppsats skulle ge upphov ochinspirera till reflektion kring detta ämne. Vi har använt oss av en narrativmetod för att försöka fylla vårt syfte. Delvis på grund av vårt val av metodhar vår uppsats inte den traditionella vetenskapliga struktur som man kanskeförväntar sig av en uppsats av denna typ. Vi har istället använt oss av enstruktur som fyller vårt syfte bättre och av den anledningen väljer vi att inteavslöja för mycket i denna sammanfattning.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-åringar i den fria leken. Frågeställningar som besvarades är följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lär sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att välja lekkamrater av samma kön.

Vi som gjorde den här studien heter Marie-Louise Ekvall- Måbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poäng på Lärarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 åringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstådda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? Frågeställningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprätthålla den röda tråden.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation.

Syftet med den här magisteruppsatsen är att få en bild av hur skolledare och lärare ser på kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med åtta kvalitativa intervjuer av tre skolledare och fem lärare på två gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att skolledare och lärare talar om skolutveckling på disparata sätt i medarbetarsamtalet men också att förberedelser och feedback på medarbetarsamtalet skiljer sig åt och upplevelsen av medarbetarsamtalet är därför att det inte påverkar skolutvecklingen på de två gymnasieskolorna..

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Enligt litteraturen är kommunikation en viktig komponent för att undvika incidenter. Syftet var att belysa vikten av kommunikation vid förflyttning, studera hur vårdgivarna reagerar av tidsstressen och hur stressen inverkar på kommunikationen samt jämföra resultatet från denna studie med en tidigare av författarna. Därför har följande frågeställningar valts: 1) Hur kommunicerar vårdgivarna med varandra vid förflyttning av vårdtagare? 2) Inverkar tidsstress kommunikationen? 3) Är det någon skillnad på kommunikationsmönstret mellan två erfarna vårdgivare och mellan en erfaren och en mindre erfaren vårdgivare? Fem semi- strukturerade intervjuer och en observationsstudie genomfördes, följt av en tematisering. Intervju-deltagarna var fyra erfarna undersköterskor och en undersköterskeelev.

This study is based on an examination of students? habits of using the Internet in formal and informal environments. The focus within this study is on what kind of activities students use the Internet for and how and if their teacher connect the students actual usage of the Internet to base the education in school on it. What we have discovered in this report is that the student in this examination uses the Internet as a tool for communicative and entertaining purposes. Though, the use of the Internet is different depending on which physical environment it is situated in.

TitelSamverkan för att hitta en UtvägFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk.HuvudresultatMed hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Uppsatsen är en fallstudie över behovs-och deltidsanställdas kommunikationssituation på Ikea Svenska Försäljnings AB. Metoden är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Utgångspunkten är en kvantitativ enkätundersökning som jag gjort av företagets interna kommunikationskanaler. Resultaten av den ligger till grund för den fördjupande, kvalitativa undersökning som jag utfört i form av intervjuer med medarbetare på ett av Ikea-varuhusen..

IT-system i de flesta organisationer består ofta av en stor mängd olika applikationer som är utvecklade under åren med varierad teknik på olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanätverk, med den information och teknik som passade för ändamålet då de utvecklades. Med allt snabbare förändringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten används i allt större omfattning någon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. Då applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras på en-till-många, vilket skapar förutsättningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.