Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollärarna har för åsikt om TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning utifrån en fenomenologisk teori. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom även fram att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrån nästan ingenting, till att använda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende på behovet att teckna till barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sändares kommunikation av återkoppling till mottagare upplevdes av sändare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av åtta deltagare tillhörande två undergrupper, fyra sändare och fyra mottagare där varje sändare hade en arbetsmässig koppling till en av mottagarna. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av återkopplingssituationer i arbetet och utgick från tre teoretiska teman; kanal, innehåll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att både sändare och mottagare av återkopplingen upplevde den fysiskt närvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande.

Communication is an important part of any multi-agent system. There are different ways of communicating and they have different effects on a multi-agent system. This project describes and evaluates two different ways of communication, implicit and explicit. To compare the two methods, two experiments have been executed. The result of the experiments have been compared and discussed.

Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation..

Måltidskunskap är ett relativt nytt och outforskat området. Forskare menar att måltiden är en diffus sak att undersöka och att det krävs mer djupgående forskning kring ämnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp måltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter är mötet. Mötet är en stor del i gästens helhetsupplevelse då det är där all kontakt med personalen sker.

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats.

En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefensfärdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät därmedarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. Enmedarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämstaenheterna från en medarbetarenkät i ett landsting.

I dagsläget saknas det erforderlig mängd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och människor som inte är bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjälp av litteraturstudier och intervjuer, sammanställa information om hundspråk och hundars beteende på ett sätt som gör att läsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehållet. Rapporten innehåller även en fördjupning som erbjuder läsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som påverkar hundars beteende. Rapportens bygger på en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, där läsaren själv kan styra sin egen kunskapsinhämtning..

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gällande ebolautbrottet i Västafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhåller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta på Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta områden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men också förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta på vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 på tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgår i det här läget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Det balanserade styrkortet är ett redskap som har använts av organisationer världen över. Ett av de syften styrkortet har är att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anställda, vilket innebär att det ska göras över många organisatoriska gränser. Dessa organisatoriska gränser skiljer så kallade sociala världar åt. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera gränsobjekt mellan sociala världar, det vill säga om styrkortet kan finnas i och tillfredsställa informationsbehoven av dessa världar. Gränser mellan sociala världar är dessutom av olika typer som ställer olika krav på kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att använda sig för mycket av email istället för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mängder email varje dag inom organisationer, men många organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. Därför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs på Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. Vi har genomfört tio intervjuer på en av avdelningarna på fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email är den vanligaste kommunikationsvägen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anställda på det undersökta företaget.Slutsatsen blir därmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem går att minimera genom att behandla email på rätt sätt. Som ett hjälpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..

Jag har studerat en förändringsprocess på Universitetssjukhuset i Lund gällande att ta fram ett nytt hanteringssystem för tvätt och förrådsförsörjning på sjukhusets avdelningar. Under förändringsprocessen introducerades deltagarna för ett nytt arbetssätt. Mitt intresse är att se hur förändringsprocessen har upplevts och vad den har tillfört organisationen.  Mitt syfte är att utifrån studien lära om vad som gjorde att denna förändringsprocess blev vad den är och hur den upplevs av deltagarna samt att få en bättre förståelse för vad den har tillfört organisationen. Under min studie har min roll som forskare till större delen handlat om att ta del av deltagares berättelser och gjort egna observationer gällande förändringsprocessen på sjukhuset. Min studie syftar på en forskningsstrategi där jag har fördjupat mig i en befintlig förändringsprocess tillsammans med dem som har  berörts av den. Studien är empiridriven och utgår ifrån berörda deltagares berättelser som jag har samlat in och analyserat enligt narrativ metod.Min studie beskriver förändringsprocessen och hur den upplevs av dem som var delaktiga i den..