Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vifokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämförtbarnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning ärgjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever från idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur väl utvecklad är den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur väl utvecklad är den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer än klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe två urvalsgrupperna bestående av 29 elever från dans/musikalklasser och 59 elever från idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat på motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vägdes och mättes vid testtillfällena och fick fylla i en enkät som behandlade fysisk aktivitet och träningsvanor. Ovanstående faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatUngefär hälften av eleverna i de båda urvalsgrupperna hade en tillfredställande allsidig rörelsekompetens. Beroende på klassprofilering uppvisades olika resultat när det gäller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna från idrottsklasserna bättre resultat på 6 av 18 enskilda stationer jämfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Enligt riktlinjerna för särskolan skall läraren bland annat ?ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel? (Lpo 94, s.12). I Lpo 94 står det även att ?skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet? (Lpo 94, s.5) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om dansundervisning i särskolan kan vara ett verktyg för att utveckla elevernas kommunikativa färdigheter. Frågeformuleringarna har berört lärares upplevelser av dans i särskolan: dess syfte, effekter och om dansen kan positivt påverka lärandet.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga.

Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet.

Syftet med arbetet är att skapa en större förståelse för hur förskollärarna, i förskolan, väljer aktiviteter som fokuserar på barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.Våra frågeställningar är: Vad använder förskollärarna för innehåll och metod när de planerar en aktivitet med motoriskt innehåll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollärarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tänker förskolläraren kring målet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Intervjufrågorna består av kvalitativa frågor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollärarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet.

Syfte och frågeställningarSyftet är att ta reda på om en utökad undervisning i idrott och hälsa har ett samband på skolelevers motoriska färdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frågorna ?hur ser de motoriska färdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jämfört med i SIH-projektet?? och ?finns det något/några områden inom de motoriska färdigheterna där skillnaderna är särskilt utmärkande??MetodDatainsamlingen bestod av två stycken observationstillfällen där vi observerade 60 elever, från en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna går på arbetar med Bunkeflomodellen som karaktäriseras av att ha fysisk aktivitet på schemat varje skoldag.

SammanfattningDen här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ?glasögon? där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och öka förståelsen för pedagogernas berättelser om att arbeta med leken som ett lärandeverktyg samt lekens betydelse för barns lärande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte använde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjälp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanställa ett resultat. Studien visar pedagogernas berättelser om leken som lärandeverktyg och att de anser att leken präglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berättelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.