Forskning visar att rörelse har betydelse för läs- och skrivinlärning när rester av reflexer från småbarnsåren kan försvåra läs- och skrivinlärning när koncentration och handmotoriken störs. Koncentrationsförmåga har en indirekt betydelse för läs- och skivinlärningen när detta till viss del kräver koncentration från barnet sida. Forskning visar även att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med läs- och skrivsvårigheter stärker sina resultat. Det finns även forskare som menar att motorik och läs- och skrivinlärning inte har något samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan.Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation.Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling..

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vifokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämförtbarnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning ärgjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever från idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur väl utvecklad är den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur väl utvecklad är den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer än klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe två urvalsgrupperna bestående av 29 elever från dans/musikalklasser och 59 elever från idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat på motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vägdes och mättes vid testtillfällena och fick fylla i en enkät som behandlade fysisk aktivitet och träningsvanor. Ovanstående faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatUngefär hälften av eleverna i de båda urvalsgrupperna hade en tillfredställande allsidig rörelsekompetens. Beroende på klassprofilering uppvisades olika resultat när det gäller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna från idrottsklasserna bättre resultat på 6 av 18 enskilda stationer jämfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Enligt riktlinjerna för särskolan skall läraren bland annat ?ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel? (Lpo 94, s.12). I Lpo 94 står det även att ?skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet? (Lpo 94, s.5) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om dansundervisning i särskolan kan vara ett verktyg för att utveckla elevernas kommunikativa färdigheter. Frågeformuleringarna har berört lärares upplevelser av dans i särskolan: dess syfte, effekter och om dansen kan positivt påverka lärandet.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet.