Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader på flickors och pojkars motoriska färdigheter i år 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har påverkat deras val av slöjdart i år 7-9. Kunskap om motoriska färdigheter och olikheter inhämtades dels genom litteratur i ämnet och dels genom information på Internet. Elevernas inställning om sina motoriska färdigheter undersöktes både genom enkät och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolår 5 och undervisades i textilslöjd.

Vad är motorik? Vad betyder ordet motorik? ?Håll dig lugn? och ?sitt stilla? är ofta ord som man stöter på från vuxna, framförallt i ett klassrum. Självförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthållighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlärning.Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur pedagoger ser på motorisk träning i skolverksamheten. Likväl även vad motorisk träning innebär för läs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader på flickors och pojkars motoriska färdigheter i år 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har påverkat deras val av slöjdart i år 7-9. Kunskap om motoriska färdigheter och olikheter inhämtades dels genom litteratur i ämnet och dels genom information på Internet. Elevernas inställning om sina motoriska färdigheter undersöktes både genom enkät och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolår 5 och undervisades i textilslöjd.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk träning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk träning påverkar lärande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse påverkar hjärnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmåga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan på motoriken, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter, tidigare forskning inom området samt Vygotskijs och Piagets lärandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra någon större slutsats av vårt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansåg att det var av vikt att använda sig av fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Syftet med vår studie är att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i så fall ser ut. Vi vill även undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vår utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare år, bygger vår studie på undersökningar gjorda på grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, där vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hälsa-undervisning. Våra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motorikträning i idrott och hälsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det.

Forskning visar att rörelse har betydelse för läs- och skrivinlärning när rester av reflexer från småbarnsåren kan försvåra läs- och skrivinlärning när koncentration och handmotoriken störs. Koncentrationsförmåga har en indirekt betydelse för läs- och skivinlärningen när detta till viss del kräver koncentration från barnet sida. Forskning visar även att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med läs- och skrivsvårigheter stärker sina resultat. Det finns även forskare som menar att motorik och läs- och skrivinlärning inte har något samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan.Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation.Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling..