Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus pÄ uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlingsutrymme socialsekreterarna har. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrÄn och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de sjÀlva har möjlighet att pÄverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna nÄgon motsÀttning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjÀnstens Individ- och familjeomsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mÄl samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

SÀg Àr det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss sÄ att vi omedvetet styrs att vÀljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att fÄ kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jÀmstÀlldhetsarbete i studie- ochyrkesvÀgledning Àr syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vÀgledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. VÀgledarnadeltar genom tvÄ intervjutillfÀllen och en mÄnads fokusering pÄ uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De anvÀnder olika metoder och berÀttar ompositiva, neutrala, obekvÀma, hÀftiga och negativa reaktioner frÄn sökande.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Syftet med studien Àr att undersöka familjehemsförÀldrarnas upplevelser och förestÀllningar om uppdraget som familjhem i relation till förÀldraskap och familjebilder. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka bilder har familjehemsförÀldrarna av familj och förÀldraskap?? Vad innebÀr familjehemsförÀldraskapet? Hur ska en familjehemsförÀlder vara? ? Betraktar familjehemsförÀldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersÀttningen?? Vad har förÀldrarna för erfarenheter av familjehemsförÀldraskapet och hur har det förÀndrat synen pÄ uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrÄn modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrÄn tidigare forskning. Resultat VÄra respondenter framhÄller att det Àr viktigt att familjehemsförÀldrar kan ge barnet trygghet, kÀrlek, normalitet, rutiner och grÀnser.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

BakgrundMÄnga gymnasieskolor i Sverige har infört eller Àr pÄ vÀg att införa en lÀrplattform. Det finns dock sÀllan nÄgra riktlinjer till vad man ska anvÀnda lÀrplattformen. LÀraren fÄr friheten att anvÀnda plattformen till de ÀndamÄl som passar denna. Hur lÀraren ser pÄ sitt uppdrag blir alltsÄ vÀsentligt för hur lÀrplattformen anvÀnds. Vi har dÀrför valt att undersöka hur lÀrare ser pÄ de nya möjligheter som lÀrplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att ÄskÄdliggöra hur lÀrarens yrkesidentitet utmanas av lÀrplattformen.? Hur stÀller sig lÀrarna till lÀrplattformens obundenhet i tid och rum?? Hur stÀller sig lÀrarna till att de inte lÀngre Àr dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstra Sverige.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.