Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Syftet med studien Àr att belysa barnombudens roll pÄ respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrÄn kriminalvÄrdens regelverk samt de enskilda anstalternas begrÀnsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats dÀr sex personer intervjuas varav tre pÄ deras arbetsplats och tre stycken per telefon. FrÄgestÀllningarna anvÀndes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik dÄ den enskildes perspektiv pÄ uppdraget lyfts fram.

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Att vara enhetschef för dagens Àldreomsorg beskrivs ofta inte var lÀtt. Uppdraget innebÀr en balansgÄng mellan olika förvÀntningar frÄn olika aktörer som befinner sig pÄ olika nivÄer. Media rapporterar inte allt för sÀllan om fall av vanvÄrd och stÀndiga ekonomiska besparingar inom dagens Àldreomsorg. Tidigare forskning har visat pÄ att uppdraget kan vara vÀrldens bÀsta men ocksÄ omöjligt och det finns svÄrigheter att rekrytera bra personer. Denna uppsats syftar till att undersöka instÀllningen som enhetschefer inom Àldreomsorgens hemtjÀnst har till sina uppdrag.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsförÀldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem pÄverkar dem sjÀlva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tvÄ grupper innehÄllande fem familjehemsförÀldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem mÀn emellan 33 och 61 Är. En intervjuguide och en mindre enkÀt skapades och anvÀndes under intervjuerna som spelades in pÄ ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

HÀlsoinspiratörer anvÀnds som en strategi i syfte att medverka i utvecklingen av förvaltningens hÀlsofrÀmjande arbete bland annat genom att inspirera kollegor till sundare levnadsvanor och initiera friskvÄrdsaktiviteter pÄ arbetsplatsen. Bakgrunden till uppdraget ligger i förvaltningarnas intresse att pÄ ett frÀmjande sÀtt hÄlla medarbetarna friska för att kunna fortsÀtta bedriva sina verksamheter.Studiens syfte Àr att undersöka hur hÀlsoinspiratörerna uppfattar sina förutsÀttningar i termer av chefens och kollegors stöd och engagemang samt hur handlingsutrymmet ser ut för en vald stadsdelsförvaltnings hÀlsoinspiratörer.Teori och tidigare forskning: Teori och tidigare forskning utgÄr frÄn hur socialt stöd frÄn bÄde chef och kollegor pÄverkar individer i dess arbete. Vidare presenteras hÀlsofrÀmjande ledarskap som en form av stöd för hÀlsoinspiratörer samt hur delaktighet, tillgÀnglighet och legitimitet kan ge pÄverkan pÄ individers uppdrag.Studien Àr kvalitativ dÀr intervjuteknik har valts som metod. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer dÀr aktiva hÀlsoinspiratörer frÄn en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltnings utbildningssektor intervjuats. De tre centrala teman som framkommit under intervjuerna har stÀllts mot min teoretiska referensram för att fÄ en djupare förstÄelse kring resultatet.Resultatet frÄn studien visade att vare sig det gÀller chefens eller kollegors stöd sÄ har det en stor betydelse för genomförandet av uppdraget enligt hÀlsoinspiratörernas uppfattningar.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.

VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.