Den hÀr magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrÄgan kring hur den didaktiska strategin livslÄngt lÀrande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk lÀsning och analys av centrala texter inom forskningsomrÄdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka pÄ att centrala aktörers definition, tolkning och anvÀndning av begreppet globalisering samt anvÀndandet av ett sprÄk prÀglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsÀttningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslÄngt lÀrande som en typ av didaktisk strategi.

Sammanfattning Titel: Hur uppfattas image i olika kulturer? Problemformulering:Det första steget i vÄr problemundersökning Àr att studera vilken image BabyBjörn vill föra ut pÄ de olika nationella marknaderna och vilka tankar som ligger bakom den eller de images man för ut. DÀrefter stÀlls följande frÄgestÀllning: Hur inverkar kultur pÄ image och uppfattas imagen olika i den svenska respektive franska kulturen? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags image kan te sig pÄ en internationell marknad samt att se hur köpbeteendet skiljer sig tvÄ lÀnder emellan. Undersökningen strÀvar efter att förstÄ hur internationellt imageskapande kan utvecklas och hur image uppfattas av konsumenter frÄn olika kulturer och om de olika kulturerna, till vilket företaget vÀnder sig, pÄverkar uppfattningen av företagets image.

The purpose of this study was to collect Swedish normative datafor Lundamaterialet for children aged 3:0-4:5 years. Another aim was toexamine the effectiveness of the test; if it elicits adequate responses fordeciding if a child has acquired a specific language structure or not.Normative data was collected for 195 children with typical languagedevelopment. Participants were recruited from pre-schools in themunicipalities of Göteborg, Mölndal, HÀrryda and Skövde. This studypresents normative data for 79 children constituting the three youngest halfyeargroups. Results show that the children had acquired more than half ofthe investigated phonological and grammatical structures and that the olderchildren had acquired more structures than the younger ones.

Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

Bakgrund: I och med samhÀllets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet lÀnder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att Äka pÄ en utbytesperiod för att tillÀgna sig ny kunskap; sÄvÀl professionell som privat, vilket det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för. SamhÀlleliga, privata och arbetsmÀssiga kulturkrockar Àr nÄgot som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sÄdana hÀr skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillÀgnas, samt om denna kunskap gÄr att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillÀgnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sÄdan som kan anvÀndas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvÀgagÄngssÀtt, sociala förhÄllanden samt regelverkens uppbyggnad.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen bestÄr i privata--?, kulturella--? och arbetsmÀssiga omrÄden, vilka tillÀgnas genom erfarenhetsbaserat lÀrande samt praktisk involvering i samhÀllet..

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mÄngfacetterade skepnader Àr ett resultat av ett samhÀlle under utveckling och som stÀndigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone Àr ett exempel pÄ en ny innovation som har rusat i svensk försÀljning bÄde hos ungdomar och Àldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan Àldre personer fÄtt vÀnja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad pÄ hur man vuxit upp med medier kan ocksÄ komma att styra hur generationerna anvÀnder sin Iphone ifrÄga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra de tvÄ olika generationernas sÀtt att anvÀnda iPhone.Metod/Material: Metoden som anvÀnts för denna uppsats Àr en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.

Syftet med denna studie Àr att, genom en textanalys, undersöka hur en lÀrobok ispanska kulturellt representerar den spansktalande vÀrlden och om deninnehÄllsmÀssigt lever upp till kursplanens krav nÀr det gÀller de kulturellaaspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlasmonokulturellt och att den innehÄllsmÀssiga balansen vad gÀller kultur mellanSpanien och Latinamerika Àr svag i lÀroboken och att den inte ger utrymme fördiskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar lÀggs pÄ lÀraren för attleva upp till kursplanens krav..

Precis som mÀnniskor pÄverkas av sin omgivning, pÄverkas Àven organisationer av sin omvÀrld. VÄr tids globalisering och den hÄrda konkurrens som den tillför stÀller allt högre krav pÄ organisationerna att förÀndras i takt med sin omvÀrld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till bÄde organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrÄn, utan kan Àven uppkomma inifrÄn organisationen.Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda pÄ hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstÄr i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det gÄr att urskilja tendenser till hur man bÀst hanterar alla de kÀnslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förÀndringsprocess. Uppsatsen Àmnar Àven att söka svar pÄ hur ledningen uppfattar det kÀnslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsÀtts för en organisationsförÀndring.Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats dÀr datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie.

I samband med en organisationsförÀndring sÄ kan ett företag fÄ olika konkurrensfördelar. En konkurrensfördel Àr bland annat att öka pÄ motivationen hos teamet, vilket Àr en faktor som skapar effektivitet i ett företag. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vad som skapar motivation hos team i deras dagliga arbete efter en organisationsförÀndring. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats bestÄende av fem personliga intervjuer i en fallstudie av LKAB. Empirin frÄn företaget analyserar jag sedan med de teorier som jag har valt.

Idag anvÀnds databaser allt mer och mÀngden data som lagras vÀxer, dÀrför stÀlls idag stora krav pÄ att databassystem skall vara snabba och effektiva. För att sÀkerstÀlla effektiviteten hos databaser kan matchningsalgoritmer anvÀndas för att undvika redundans och avvikelser i lagrad data. Dessa matchningsalgoritmer behöver vara effektiva för att uppnÄ resultat inom rimlig tid.Denna studie undersöker genom empiri om det Àr möjligt att skapa en algoritm som effektivt kan matcha en stor mÀngd elmÀtare utifrÄn en mÀngd regler. Detta för att finna dubbletter och nya elmÀtare i en relationsdatabas. Studien fokuserar pÄ ett fall dÀr en sÄdan algoritm redan existerar, dock Àr den implementerad som en lagrad procedur.Eftersom den lagrad procedur inte uppnÄdde den mÀngd felkontroll eller feedback som var önskvÀrd i detta fall var mÄlet att byta ut den mot en databasapplikation som kan utföra samma arbete och utöka existerande funktionalitet samt stödjer möjligheten att finjustera regler men bibehÄller snarlik effektivitet.Studien visar att detta Àr möjligt med hjÀlp av binÀrsökning och hashning genom att jÀmföra den lagrade proceduren med studiens algoritm för att finna skillnader i minneskonsumtion och körningstid.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

VĂ€stsahara och Östtimor Ă€r tvĂ„ konflikter som ofta jĂ€mförs. BĂ„de har fĂ„tt stöd frĂ„n omvĂ€rlden och ockupationerna har blivit fördömda av FN. Bara Östtimor har fĂ„tt en folkomröstning om sjĂ€lvstĂ€ndighet genomförd, detta trots att mĂ„nga börjat acceptera Indonesiens makt över omrĂ„det. Vi undersöker pĂ„ vilka punkter konflikterna skiljer sig Ă„t för att dĂ€rigenom fĂ„ kunskap om varför utfallet blivit olika. Vi kommer fram till att det Ă€r religionen, naturtillgĂ„ngarna och den vĂ€pnade kampen.

Kurs:MÀlardalens Högskola, EIK021, Kandidatuppsats i IT-ekonomi, 15 HP Titel:Hur hanterar ett tjÀnsteföretag CRM-system och hur pÄverkar det deras kundrelationer? Författare:VÀsterÄs VÀsterÄs VÀsterÄsMarlene Elias Nisha Singh Juan Solano Espinoza Handledare:Marie Mörndal, MÀlardalens Högskola Problem:Idag definieras CRM som affÀrsstrategi i företagen. Denna strategi finns för att kunna skapa en bÀttre samt en lÄngvarig relation mellan kund och företag. Relationer uppstÄr dÄ tvÄ parter skapar nÄgon form av aktivitet med varandra. Relationsmarknadsföring och Customer relationship management Àr i stort synonymer, hur kundrelationer bör skötas.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..