I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur pÄ tvÄ plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur Àr uttryck för och vad processerna fÄr för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartlÀggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna gÄr att tillÀmpa pÄ visuellauttryck utförs dÀrefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. OcksÄ enjÀmförande analys görs för att se om instabila processer gÄr att finna Àven inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall Àr en teaterförestÀllning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna Äterfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nÀtverkssamhÀllets strÀvan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Den hÀr magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrÄgan kring hur den didaktiska strategin livslÄngt lÀrande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk lÀsning och analys av centrala texter inom forskningsomrÄdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka pÄ att centrala aktörers definition, tolkning och anvÀndning av begreppet globalisering samt anvÀndandet av ett sprÄk prÀglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsÀttningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslÄngt lÀrande som en typ av didaktisk strategi.

Informationsteknologin utgör en stark drivkraft inom alla omrĂ„den i dagens samhĂ€lle. HĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€r mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik dĂ€r anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, dĂ„ kommun och landsting fick delat vĂ„rdansvar för Ă€ldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, dĂ€r man infört en telemedicinsk tillĂ€mpning för att underlĂ€tta informationsutbytet. VĂ„r hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillĂ€mpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.

Problem Hur bör ett företag gÄ tillvÀga för att medarbetare och organisationskultur ska samspela med strategin? Vilka problem och möjligheter uppkommer nÀr medarbetare, strategi och kultur ska anpassas till varandra? Syfte Genom att utgÄ frÄn Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen (Larsson et al 2003) Àmnar vi utifrÄn ett fallföretag undersöka om och hur medarbetare, organisationskultur och strategi samspelar i en förÀndringssituation. Vi vill undersöka vilka möjligheter och problem företag stÀlls inför dÄ passform mellan de tre delarna ska uppnÄs. Metod UtgÄngspunkten i vÄr teoretiska referensram Àr Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen. För att bygga upp ett teoretiskt ramverk för vÄr studie har vi fokuserat sökandet pÄ litteratur om SHRM och de tre kapitalen.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av olika matintressenters Äsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar lÀn. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlÀgga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar lÀn. FÀltmaterialet har samlats in frÄn Ätta stycken intervjuer.Producentledet Àr för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. EfterfrÄgan finns pÄ upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Bakgrund: I det kunskapssamhÀlle vi Àr pÄ vÀg in i blir kunskapen viktigare Àven för företag. VÀl anvÀnda rutiner för överföring och skapande av kunskap lÀgger grunden för bestÄende konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition pÄ kunskap. · Studera förutsÀttningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Det finns en utprÀglad rÀdsla att kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje Är som gÄr. HuvudfÄran i kritiken Àr att allt sedan nöjet gjorde intÄg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lÀtta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? StÀmmer verkligen de hÀr teorierna?Jag har undersökt hur innehÄllet i sex svenska dagstidningar har förÀndrats mellan Ären 1997 och 2012. Resultatet Àr att ganska lite faktiskt har hÀnt nÀr det gÀller innehÄllet i de undersökta tidningarna.

Kultur Àr ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna sprÄk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det Àr som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i lÀromedlen blir dÀrför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre lÀromedel i tyska för grundskolans Är 9 och pÄ vilket sÀtt kulturbilden skiljer sig Ät mellan lÀromedlen samt hur denna kulturbild förhÄller sig till kursplanerna. Med utgÄngspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har sprÄkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. UtifrÄn de hÀr kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av lÀromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jÀmte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan lÀromedlen, sÀrskilt vad gÀller texternas tematiska innehÄll.

Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primĂ€ra uppgift Ă€r att granska bolags, noterade pĂ„ svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnĂ„ en enhetlig och regelrĂ€tt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande pĂ„ RedovisningsrĂ„dets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att pĂ„ det viset fĂ„ fram information av Panelens effektivitet.

Tack vare stÀndigt förbÀttrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde pÄ tio valda artiklar.

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Vi befinner oss i ett nytt medielandskap, dĂ€r marknadsföringsutvecklingen kontinuerligt bygger pĂ„ nya teorier och strategier för att uppnĂ„ fördelaktiga och hĂ„llbara konkurrensmedel.Uppsatsens syfte Ă€r att göra en explorativ studie om fenomenet galor.Detta sker utifrĂ„n teorier om kommunikation, varumĂ€rkesuppbyggnad samt köpbeslutsprocessen.FrĂ„gestĂ€llningarna syftar till att först och frĂ€mst beskriva varför en gala arrangeras?FöljfrĂ„gor Ă€r: Vilka mĂ„l har de olika aktörerna med galan? Vilka medel anvĂ€nds för att uppnĂ„ mĂ„len? Men Ă€ven hur uppdragsgivare, pristagare och arrangörer förhĂ„ller sig gentemot varandra? Det vill sĂ€ga vilka attityder upplevs, och vad Ă€r egentligen prisets effekt?För att kunna fĂ„ en sĂ„ bra inblick som möjligt utförde vi en kvalitativundersökning, som grundades pĂ„ sex stycken intervjuer, med aktuella aktörer inom GuldĂ€ggsgalan och Spinngalan. Övrigt material som anvĂ€nds Ă€r litteratur inom marknadsföring, kommunikation samt forskning för smĂ„skaliga forskningsobjekt. Vi har Ă€ven kortfattat beskrivit vĂ„ra studieobjekt Spinngalan och GuldĂ€ggsgalan. Det vi kommer fram till Ă€r att ett vunnet pris inom en gala kan anvĂ€ndas som ett komplement till den befintliga marknadsföringen.