Problem:Den nya ekonomins satsning pÄ det framtida ?upplevelselandet Sverige? har pÄverkat mötesindustrin, som har fÄtt högre krav pÄ sig att allt oftare lansera nya mötesidéer. Mötesleverantörerna satsar idag pÄ nyskapande och annorlunda mötesrum. Vi ser en motsÀttning i mötesleverantörernas satsning och kundernas uteblivna efterfrÄgan pÄ det nya utbudet. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt mötesleverantörers vÀrdeerbjudande har influerats av den nya ekonomin.

I denna studie uppmÀrksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid tvÄ olika HVB-hem. Syftet Àr att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjÀlp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med hjÀlp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar pÄ hur dessa vuxnas ansvar gÄr bortom deras arbetsroll samt hur de fÄr fylla i skorna för ett helt slÀkttrÀd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder pÄ att förflyttandet av makt till de lÀgre nivÄerna i det italienska samhÀllet spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att pÄverka och skapa sig en central roll i det italienska samhÀllet. Globaliseringen visar dÀremot ett tydligare mönster pÄ att ha haft en substantiell inverkan pÄ den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbÀttrats och de kan idag pÄ ett mer sjÀlvstÀndigt manÚer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hÀmtats ifrÄn Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Den kommunala verksamheten stÄr stÀndigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste Ären har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp Àr styrt av en mÀngd lagar och regler vilket stÀller krav pÄ att inköpen sker pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av institutionella mekanismer öka förstÄelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nÄ en ökad förstÄelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsÀtt dÀr en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkÀt, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..

Det finns mÄnga olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dÄligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhÀva hur företag gagnas av samarbetet. MellanhÀnder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En Àndrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krÀvs en utvecklad sponsringsrelation som Àr ömsesidigt vÀrdeskapande och dÀr parterna uppfyller alla nivÄer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring pÄverkas mer av kulturinstitutioners storlek Àn av företags..

I denna uppsats prövas orsakssambandet mellan USA:s militÀrstrategiska kultur och dess armédoktrin FM 1 (Field Manual 1). Syftet Àr att pÄvisa i vilken grad som den militÀrstrategiska kulturen pÄverkat utformningen av doktrinen och om detta element kan sÀgas utgöra en sjÀlvklar grund till doktrinens kontext. I uppsatsen förklaras den strategiska kulturens innebörd, bland annat utifrÄn Colin S. Grays tes. Denna tes utgör sedermera uppsatsens teoriansats.

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln prÀglats av en allt hÄrdare konkurrenssituation och lÀgre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gÄtt i konkurs. För att vÀnda trenden mÄste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir dÀrmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen Àr det intressant att underso?ka butikschefers arbetssÀtt för att se vad som leder till hög lönsamhet.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lÀrprocesser igrundskolan. Vidare Àr syftet att undersöka hur danspedagoger/danslÀrare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lÀrande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en Àr danslÀrare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslÀrare Àr anstÀllda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, DanslÀraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt Àr dÀrför att undersöka huruvida det Àr nationell kultur eller organisationskultur som prÀglar ledarskapet i ett utlÀndskt dotterbolag vars kultur Àr vitt skild frÄn moderbolagets. DÀrför Àmnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet pÄ det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och dÀrmed mer stÀmmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anstÀllda pÄ moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger anvÀnder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser pÄ barns egen kultur. Den frÄgestÀllning jag hade var: I vilken utstrÀckning anvÀnder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel pÄ det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna pÄ att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte kÀnner till det vidgade textbegreppet som stÄr beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan Àr vÀlkommet hos en pedagog, men barnen mÄste lÀmna sina Àlsklingsfigurer i hallen tills skoldagen Àr slut.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Titel: BanklĂ„n som finansieringsmöjlighet Datum:                                           2014-05-30 Författare: Sara Johansson, Jessica Johnsson & Alexandra ÖsterbergHandledare: Thomas Karlsson Utbildning:EkonomprogrammetKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - examensarbete 15hp Inledning: Att vara en företagare Ă€r en sak men att verkligen vĂ„ga satsa pĂ„ sin idĂ© Ă€r inte lika lĂ€tt. För att kunna satsa pĂ„ sin verksamhet krĂ€vs det oftast finansieringshjĂ€lp. Enligt studier ses dĂ„ banklĂ„n som den vanligaste externa kĂ€llan till finansiering. DĂ€remot har företagare efter finanskrisen Ă„r 2008 beklagat sig över att det Ă€r svĂ„rare att fĂ„ banklĂ„n. Detta kan bero pĂ„ att banker krĂ€ver sĂ€kerheter som kan göra det svĂ„rt för företagare att fĂ„ ett lĂ„n till sina företag.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera ungdomars anvÀndning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever frÄn Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgÄr vi frÄn teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn pÄ andra medlemmar.      .