Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares och gymnasieelevers attityder gÀllande svensk litterÀr kanon. Undersökningen avgrÀnsades till tvÄ gymnasieskolor i tvÄ nÀrkommuner i Norrbotten och totalt fyra klasser som lÀser kursen Svenska B. Intervjuerna av lÀrarna begrÀnsades till gymnasielÀrare som undervisar i Àmnet svenska. VÄr undersökning utfördes genom att kombinera tvÄ olika metoder: kvalitativa intervjuer bland lÀrarna och kvantitativa enkÀtundersökningar bland eleverna för att fÄ en bredare bild av Àmnet. EnkÀten besvarades av 60 elever och intervjuerna genomfördes med fyra lÀrare.

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmÀn beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstÄnd, samt att granska förhÄllandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges pÄ anpassad skolgÄng för dessa barn. Studien Àr en kunskapsöversikt med följande frÄgestÀllningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur pÄ anpassad skolgÄng eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvÀr? Dessa frÄgestÀllningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis Àr Àrftlighet. Syndromet förekommer hos ungefÀr en halv procent av alla skolbarn som dÄ besvÀras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka om den preoperativa patient- informationen hade nÄgon effekt pÄ patientens oro, samt om den preoperativa informationen och oron hade nÄgon inverkan pÄ patientens postoperativa smÀrta. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Resultatet var baserat pÄ tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Litteratur sökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library Resultatet visade att patienter som fick sjukhusets rutininformation i kombination med specifik preoperativ information hade en statistisk signifikant lÀgre grad av oro under sjukhusvistelsen. Studien visade Àven att patienter som fick specifik preoperativ information hade signifikant lÀgre grad av postoperativ smÀrta..

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras lÀsutveckling. Finns dÀr skillnader i flickors och pojkars lÀsutveckling? Syftet Àr Àven att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att frÀmja elevers lÀsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers lÀslust skapas av inre bilder och det Àr nÄgot som pedagoger mÄste frÀmja i elevers undervisning för att skapa goda lÀsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och Àven det bör beaktas.

I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen Àr det tydligt attmatematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktÀrsÀmnena. En genomgÄng avlitteratur i Àmnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar attskolan har svÄrt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svÄrigheterna Àr störstinom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken Àr mycket traditionsbundenoch Àmnesfokuserad. En integrering innebÀr att undervisningen blir elevfokuserad och att manlÀmnar den traditionella matematikundervisningen.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik. Det jag kommer fram till under min teoretiska del fo?rsta?rks i en produktion, da?r jag tilla?mpar min tidigare forskning i en prototyp av en Crossmediakampanj.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

En digital handbok i projektledning baserad pÄ bÄde erfarenheter och litteratur..

Denna studie har syftat till att undersöka vilka sÀrskiljande teman och Àmneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskÀmnet; ModersmÄl och litteratur, svenska som modersmÄl för gymnasiet ur ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillÀmpats dÀr kursplanen för ModersmÄl och litteratur i Finlands lÀroplan Grunderna för gymnasiets lÀroplan 2003 varit studieobjekt. UtifrÄn de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tÀnkande, SprÄk och Retorik och kommunikation har det vidare i den Àmneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utlÀsas att samtliga tre svenskÀmneskonceptioner; svenska som fÀrdighetsÀmne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne tas i uttryck. I och med detta Àr kursplanen svÄridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne. Resultatet utifrÄn analysen har vidare i diskussionen stÀllts i jÀmförelse med tidigare forskning, som fokuserat pÄ analyser av kursplanen i svenskÀmnet i Sverige.

Syftet med den hÀr undersökningen var att ta reda pÄ tre nioÄriga pojkars uppfattning om deras egen lÀsning, deras lÀrares uppfattning samt deras förÀldrars uppfattning om pojkarnas lÀsning. I undersökningen har jag Àven försökt se om tillgÄngen pÄ litteratur samt om lÀrarens och förÀldrarnas eget litteraturintresse har nÄgon betydelse för pojkarna i deras lÀsande. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att bÄde lÀrarens och förÀldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan pÄ pojkarna samt att tillgÄngen pÄ böcker har en betydelse för lÀsandet. Vidare kan man se att det Àr viktigt att lÀraren har en god kÀnnedom om varje elev nÀr det gÀller valet av litteratur och dÄ det handlar om att ge rÀtt handledning i lÀsandet.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Skolverket (2011) har visat pĂ„ att svenska skolbarns lĂ€skunskaper sjunker. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka litteraturens och lĂ€sningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrĂ„n pedagogers förestĂ€llningar om litteratur och lĂ€sning fĂ„ förstĂ„else för vilken betydelse deras stĂ€llningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat pĂ„ miljöns möjligheter för barnets identitet som lĂ€sare, som vi utgĂ„r ifrĂ„n formas av pedagogernas förestĂ€llningar om barn, litteratur och lĂ€sning. Teorier om literacy och critical literacy dĂ€r nyfikenhet och intresse inför lĂ€saktiviteter stĂ€lls emot teori om sprĂ„klig medvetenhet och den tekniska fĂ€rdigheten att kunna lĂ€sa, för att se eventuella tendenser pĂ„ hur pedagogernas arbetssĂ€tt format barnens framtida lĂ€skunskaper. Även andra lĂ€randeteorier samt redskap för lĂ€sning presenteras för att fĂ„ en vidare förstĂ„else av problemomrĂ„det som vi undersöker.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.