SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebÀr att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision Àr öppen för privata aktiebolag som underskrider grÀnsvÀrdet. Lagen om frivillig revision har pÄverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som sjÀlva yrket har förÀndrats och gÄtt mer mot rÄdgivning. DÀrmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa vÀrdet för smÄföretagare som pÄverkats av den nya lagen.Eftersom det rÄder okunskap om varför vissa smÄföretagare fortsÀtter att ha en revisor och andra inte Àr syftet med studien att undersöka detta samt fÄ indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor, fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska köttets konkurrensförmÄga..

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförÀndringar inom arbetslivet och reaktioner pÄ förÀndringar blev ett omrÄde som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de dÀrmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmÄgan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mÄr.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr tre organisationer: FörsÀkringskassan, LÀnsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer dÀr deras enhets- eller personalchef har fÄtt svara pÄ hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgÄr det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprÀttas mÄl att jobba efter, dÀr arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det Àr ett sÀtt att skapa struktur och Àven en gemensam norm om hur de pÄ deras arbetsplatser Àr mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anstÀllda.

En studie av motiveringarna till rÀttshjÀlpslagen..

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvĂ€rdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvĂ€rdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvĂ€rdar och hur uppfattar lagen sjĂ€lv idĂ©n med lagvĂ€rdar? UppnĂ„r lagvĂ€rdarna sitt syfte, utifrĂ„n Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvĂ€rdsutbildningen tillrĂ€cklig, sett utifrĂ„n dagens utformning? Har sĂ€kerheten runt matcherna förbĂ€ttrats, i och med införandet av lagvĂ€rdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet pĂ„ lagvĂ€rd. Datainsamling har skett i form av enkĂ€t, utformad i samrĂ„d med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvĂ€rd finns. PĂ„ frĂ„gan om lagvĂ€rdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjÀnst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.NÀr lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmÀterstraffansvar för den som köper en sexuell tjÀnst men inte för den som sÀljer den. Föreliggandeundersökning Àmnar söka svar pÄ frÄgor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsÄg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den sÀljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka vÀrden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhÄlls som skyddsvÀrda i förhÄllande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar pÄ i grova drag tvÄ motstÄende förhÄllningssÀtt till prostitution,som bÄda hÀvdar en feministisk utgÄngspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar pÄ kvinnansrÀttigheter. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten i min studie Àr diskursanalys.Undersökningen prÀglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp frÄn kritiskdiskursteori som Àmnar belysa materialet och svara pÄ frÄgor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. FrÄgorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mÀtmetoder som komplement.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens Ă„r 1988. I Sverige regleras patent pĂ„ uppfinningar i patentlagen, Ă€ven patent pĂ„ gener regleras i den lagen. NĂ€r ett patent beviljas pĂ„ en uppfinning erhĂ„lls en ensamrĂ€tt, alltsĂ„ en ensamrĂ€tt att yrkesmĂ€ssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestĂ€mmelsen kring patent pĂ„ mĂ€nniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gĂ„r att ta patent pĂ„ mĂ€nniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mĂ€nniskokroppen utgör alltsĂ„ ett undantag för patentering. Isolerade bestĂ„ndsdelar av mĂ€nniskokroppen eller tekniskt framstĂ€llda bestĂ„ndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Ă€ven om en bestĂ„ndsdels struktur Ă€r identisk med strukturen hos en naturlig bestĂ„ndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Ă„r lĂ„ng debatt lĂ„g bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rĂ€ttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Skatteverket fattar varje Är ett grundlÀggande beslut om Ärlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare Àr skyldiga att medverka genom att lÀmna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Stress Àr idag ett vÀlanvÀnt begrepp som existerar i mÄnga personers vardag och kan ilÄngvariga tillstÄnd ge negativa efterverkningar. Forskning kring omrÄdet stress ochÀtbeteende har visat pÄ spridda resultat men majoriteten visar dock pÄ liten till stor förÀndringav Àtbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i Àtbeteende, vid lÄg respektivehög upplevd stressnivÄ hos mÀn (24-65 Är). Genom ett bekvÀmlighetsurval skickades enwebbenkÀt bestÄende av Perceived Stress Scale samt frÄgor som belyser Àtbeteende ut till engrupp mÀn (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72).

Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla fysiska testresultat frÄn Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns nÄgot samband till tabellplaceringen. Data har insamlats frÄn svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats Àr antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka dÀr 158 spelare fördelat pÄ sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan lÀngd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt berÀknades genom coopertest och beeptest dÀr skillnaden mellan bÀsta och sÀmsta lagets testvÀrde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Den 1 januari 2006 infördes Àndringar i rÀttegÄngsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa Àndringar Àr den nya DNA-lagen. Syftet med Àndringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna faststÀlla identiteten och binda eventuell gÀrningsmÀn till brottet samt att polis och Äklagare med hjÀlp av DNA-tekniken kan fÄ fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ om polismyndigheterna skickat in prover i den utstrÀckning det finns resurser för.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008.

Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och kroppsbesiktningskiljer sig mellan mÀn och kvinnor, dÀr mÀns möjligheter att utföra dessa ÄtgÀrderpÄ kvinnor Àr begrÀnsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestÀmmelserna kring dessa ÄtgÀrder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de fÄr för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat vÀsentligalagar som berör dessa tvÄngsÄtgÀrder, intervjuer med poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till Àndraderegler kring rÀttegÄngsbalkens bestÀmmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet rÄder delade meningar kring bestÀmmelserna. Att visa hÀnsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vÀgas mot det merarbete somkvinnliga poliser tillförs och det faktum att mÄnga kvinnor troligen undgÄrlagföring dÄ dessa inte fÄr underkastas gÀllande tvÄngsmedel av den stora delenmanliga poliser som poliskÄren utgör.