Inom arbetslivet Àr det inte tillÄtet att diskriminera personer med funktionshinder. Okunskap om de funktionshindrades förmÄgor tros vara en orsak till att arbetsgivare inte Àr benÀgna att anstÀlla funktionshindrade. Det finns bara ett fÄtal studier gjorda pÄ sjuksköterskor med funktionshinder och hur de fungerar i arbetslivet. Syftet med studien Àr att beskriva hur det Àr att arbeta som sjuksköterska och ha ett funktionshinder. En litteraturstudie med bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning har gjorts.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd ger rÀtt att vÄrda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vÄrd förekommer specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bÀlteslÀggning, tvÄngsmedicinering och avskiljning. Dessa vÀcker mÄnga kÀnslor och krÀver att sjuksköterskan arbetar med hÀnsyn och respekt. Relationen Àr en central del inom psykiatrisk omvÄrdnad och ska baseras pÄ tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ omvÄrdnadsrelationen.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Uppsatsen Àr en teoretisk genomgÄng av begrepp och begreppsomrÄden som avser vuxnas lÀrande. Fokus Àr progressiv pedagogik dÀr de som lÀr Àr aktiva att söka sin egen kunskap. FörförstÄelsen Àr en lÀrmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet frÄn studier pÄ A-och B-nivÄn. BegreppsomrÄden i lÀrmodellen vars syfte Àr att analysera Àr; formellt lÀrande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundlÀggande begrepp i förförstÄelsen Àr problembaserat lÀrande, PBL, och andra metoder för grupplÀrande.

tillÀmpas vid en skalbolagsavyttring. Vi har anvÀnt oss av den rÀttdogmatiska metoden vilket innebÀr att vi kommer att tolka gÀllande rÀtt. Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna pÄverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer sÀrskilda skÀl, vad anses vara sÀrskilda skÀl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, Àven benÀmnt den sÄ kallade ventilen, kan tillÀmpas.De olika situationer som nÀmns i propositionen 2001/02:165, sÄ som generationsskifte, FoU, utlösen av delÀgare med flera, kan Àven tolkas som sÀrskilda skÀl till nÀr ventilen kan tillÀmpas. Vid bedömning av om ventilen Àr tillÀmpbar genomförs en prövning dÀr skÀlet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas.

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? musik.

I detta examensarbete har vi undersökt nÄgra av byggstenarna i ett skivbolags verksamhet som ocksÄ utgör grunden för deras inkomster. Resultatet av arbetet blev en pÄbörjad produktion och marknadsföring av en skiva och en plan för lanseringen av densamma. Genom detta har vi skapat oss en praktisk erfarenhet av arbetslivet i musikbranschen. Arbetet har dessutom genomförts med en för ÀndamÄlet lÄg budget. Vi har Àven undersökt olika marknadsföringsmöjligheter och intervjuat tvÄ yrkesverksamma personer i detta Àmne. .

FörmÄnsrÀttslagen förÀndrades per den 1 januari 2004 genom lag 2003:535. Avsikten med lagförÀndringen var att företagsrekonstruktioner skulle underlÀttas, konkurserna skulle bli fÀrre och likabehandlingen av fordringsÀgare vid konkurssituationer skulle öka. Dessutom skulle kreditgivare genomföra bÀttre kreditprövning och kredituppföljning. Företagsinteckning innebÀr att nÀringsidkarens egendom bildar en sÀkerhet för kredit utan att den behöver överlÀmnas till kreditgivaren. FörmÄnsrÀtten för företagsinteckning Àndrades vid införandet av den nya lagen.

Intresset för detta Àmne vÀcktes genom tvÄ massmedialt uppmÀrksammade brottsutredningar dÀr DNA-provtagning spelade en avgörande roll, mordet pÄ Anna Lindh och den sÄ kallade ?Hagamannenutredningen?. Den nya DNA-lagen sÀger att om det finns synnerlig anledning att anta att det Àr för betydelse av utredningen av ett brott fÄr Àven den som inte Àr skÀligen misstÀnkt för brott utsÀttas för provtagning för att underlÀtta identifiering. DÄ det inte krÀvs att personen Àr misstÀnkt i utredningen kan detta ses som inskrÀnkande pÄ dennes privatliv och upplevas krÀnkande. Den nya lagen underlÀttar polisens möjligheter att utreda brott, men frÄgan Àr till vilket pris? För att fÄ svar pÄ bland annat ovanstÄende frÄga har vi studerat lagförslag och motioner för att se hur lagstiftarna resonerat kring införandet av den nya DNA-lagstiftningen.

SammanfattningGenom historien har det, bÄde i Sverige och i andra vÀstlÀnder, hÀnt mycket pÄ det psykiatriska vÄrdomrÄdet. De behandlingsmetoder som stÄtt till buds har vÀxlat, liksom synen pÄ psykiskt sjuka mÀnniskor. Huruvida vÄrden kan anses ha fungerat tillfredstÀllande eller inte har följt utvecklingen i samhÀllet samt den rÄdande synen pÄ psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvÄngsvÄrden kan anses fungera i Sverige idag, men Àven vad det Àr som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstÄ tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Denna uppsats belyser problematiken inom de tvÄ största myndigheterna: SocialtjÀnsten och Polisen dÄ de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att fÄ en bÀttre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sÀtta sig in i hur deras verksamheter Àr uppbyggda samt vilka lagar det Àr som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen Àr: Lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare (LVU), Lagen om unga lagövertrÀdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhÄlls att polisen Àr en myndighet som inte har nÄgon sekretess gentemot social myndighet, dÄ det gÀller en ung lagövertrÀdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagövertrÀdaren som finns att tillgÄ i utredningen.

Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.

NĂ€r man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning sĂ„ finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera vĂ€l i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fĂ„tt med sig frĂ„n den utbildning man gĂ„tt. Vad det gĂ€ller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om sĂ„ Ă€r kunskaper i grunder ett exempel pĂ„ nĂ„got som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv.Genom att genomföra en undersökning med hjĂ€lp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt Ă€ven med vĂ€l yrkeserfarna köksmĂ€stare, sĂ„ har jag försökt fĂ„ en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos bĂ„de dessa kockar och köksmĂ€stare att kunskaperna efter utbildningen rĂ€cker till för att klara yrket pĂ„ godtagbart sĂ€tt?I undersökningen tar jag Ă€ven upp tidigare forskning, som kan sĂ€ttas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad lĂ€roplanen sĂ€ger om kunskaper och liknande.

Denna studie Àr en del i projektet Framtida kompetensförsörjning och arbetslivets lÀngd inom VÀsterbottens lÀns landsting. Studien har syftet att kvalitativt utforska resonemang rörande pensionsintentioner hos Àldre medarbetare inom landstinget, med ett specifikt fokus pÄ pÄverkande faktorer inom arbetslivet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts med respondenter frÄn olika yrkeskategorier. Vid analysen av intervjuerna framkom likheter i respondenternas pensionsresonemang, trots deras skilda livssituationer och tÀnkta pensionsÄldrar. Den mest framtrÀdande likheten var den funna kÀrnkategorin: möjligheten att göra ett bra arbete.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebÀr att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision Àr öppen för privata aktiebolag som underskrider grÀnsvÀrdet. Lagen om frivillig revision har pÄverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som sjÀlva yrket har förÀndrats och gÄtt mer mot rÄdgivning. DÀrmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa vÀrdet för smÄföretagare som pÄverkats av den nya lagen.Eftersom det rÄder okunskap om varför vissa smÄföretagare fortsÀtter att ha en revisor och andra inte Àr syftet med studien att undersöka detta samt fÄ indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.