Psykosociala arbetsmiljön
en kvalitativ studie av tre statliga myndigheter.
Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda. Genom att uppmärksamma personalen genom medarbetarsamtal, utvecklingssamtal,handledning och enkäter skapas också en bra psykosocial arbetsmiljö. Andra sätt är sociala aktiviteter, medbestämmande och att motivera dem i arbetet. Genom att chefer ska se de anställda, jobbas det med att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Ifall problem uppstår på grund av problem i en arbetsgrupp eller hög arbetsbelastning kan de prata med chefen eller vända sig till företagshälsovården, där de även förebygger ohälsa genom friskvård och hälsoundersökningar.