Att konstruera en (ny?) norm.En analys av förarbetena till sexköpslagen
Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.När lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmäterstraffansvar för den som köper en sexuell tjänst men inte för den som säljer den. Föreliggandeundersökning ämnar söka svar på frågor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsåg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den säljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka värden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhålls som skyddsvärda i förhållande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar på i grova drag två motstående förhållningssätt till prostitution,som båda hävdar en feministisk utgångspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar på kvinnansrättigheter. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i min studie är diskursanalys.Undersökningen präglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp från kritiskdiskursteori som ämnar belysa materialet och svara på frågor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. Frågorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mätmetoder som komplement. Resultaten, som undersökningenhar kommit fram till, visar att diskursen kring sexhandel i förarbetena till sexköpslagen, hargenomgått en viss förändring. Den har från början främst handlat om den sexsäljande kvinnan,och fortfarande i hög grad tenderar att sätta den sexsäljande parten i fokus. Angående hurden köpande och säljande parten framställs, och vad det har haft för betydelse för lagens utformning,få sägas att den säljande parten i hög grad har associerats med kvinnor, och denköpande parten med män. Kvinnorna framställs som underordnade och passiva och männensom aktiva och handlingskraftiga. Detta får anses ha haft betydelse för lagens tillkomst ochutformning, då diskussionen till stor del har handlat om att uppnå jämställdhet mellan könenoch ur varierande perspektiv tillgodose kvinnors rättigheter. De värden man avser skyddagenom lagstiftningen är individer, i första hand den prostituerade kvinnan, jämställdheten ochsamhället.