Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

I studien studeras lÀrares och elevers uppfattningar gÀllande positiv feedback. Studien skapar djupare förstÄelse om positiv feedback samt jÀmför lÀrares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktÀr anvÀnts som metod. Intervjuerna har utförts pÄ en skola dÀr tre lÀrare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

Avgörande för ett företags framgÄng Àr att genom varumÀrken differentiera sig frÄn konkurrenters alternativ pÄ marknaden. I samband med ett varumÀrke Àr positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt dÄ varumÀrkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumÀrke kan pÄverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens pÄverkan med hjÀlp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumÀrkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och mÀrkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att anvÀnda oss av ett fallföretag.

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; SvÄrighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, FÀrdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

Det hĂ€r arbetet Ă€r en fallstudie som har undersökt hur referensramar, som ett tillĂ€gg till anvĂ€ndbarhet, anvĂ€nds under anvĂ€ndning av ett webbgrĂ€nssnitt. MĂ€nniskor har olika referensramar vilket pĂ„verkar deras uppfattningar och Ă„sikter pĂ„ ett system.Åtta intervjuer genomfördes med olika typer av respondenter och resultatet visar hur deras referensramar anvĂ€nds vid InternetanvĂ€ndning. Tidigare studier inom anvĂ€ndbarhet visar att anvĂ€ndbarhet bestĂ„r av flera komponenter och att ett system ska anpassas till anvĂ€ndarna. Ett problem Ă€r att det som upplevs anvĂ€ndbart kan skilja sig Ă„t mellan olika grupper av mĂ€nniskor beroende pĂ„ vilka erfarenheter de har och vad de refererar till. Referensramar bildar bakgrund för förestĂ€llningar och vĂ€rderingar och pĂ„verkar dĂ€rför i hög grad en anvĂ€ndares upplevelser och resonemang.

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sÀllan i forskningssammanhang. Som blivande lÀrare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. DÀrför behandlar detta examensarbete vad elever lÀr sig av dessa utbyten, men Àven hur lÀrandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lÀr kan medföra.Uppsatsen baseras pÄ litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgÄr att gymnasieelever beroende pÄ utbytets syfte, mÄl och omfattning tillÀgnar sig kunskaper inom sprÄk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekrÀftas i stort av elevernas berÀttelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktÀr varierar mellan olika grupper och individer.Arbetet visar att internationella utbyten kan fÄ elever att utvecklas pÄ ett sÀtt som de inte kÀnt tidigare.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angÄende styrd lek i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av pedagogers förestÀllningar om styrd lek, samt för att fÄ en beskrivning av hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten, anvÀndes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare Är. Dessa pedagoger var slumpmÀssigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig Ät. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn pÄ styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielÀrare och om den pÄverkas av lÀrarnas instÀllning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sju gymnasielÀrare i svenska. Undersökningen visar att lÀrarna anser att grammatik Àr viktigt och intressant samt kan ocksÄ konstatera att arbetssÀttet i grammatik varierar. En del vÀljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivtrÀning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

Syftet med detta projekt Àr att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bÀr pÄ en mÀngd kunskaper och erfarenheter som Àr intressanta att belysa och kanske dra lÀrdom av. För att skaffa sig kunskap om detta omrÄde har följande frÄgestÀllningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka Àr, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav Àven uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Detta examensarbete har vÀgletts av följande syfte och frÄgestÀllning: Genom att undersöka hur lÀrare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lÀrares uppfattningar om arbetsmaterialet ?MultiMatte? ur ett didaktiskt perspektiv.Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lÀrare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lÀrarnas uppfattningar om MultiMatte och pÄ sÄ vis uppmÀrksammat deras Äsikter. LÀrarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjÀlp av den lodrÀta analysen och dÀrefter den vÄgrÀta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre omrÄden som beskrivits och rubricerats som: utmÀrkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lÀrarna, vilka följder fÄr det för lÀrare som anvÀnder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder fÄr det för elever som arbetar med MultiMatte.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillÀmpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning anvÀnde vi oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor dÀr 25 respondenter frÄn tvÄ olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör anvÀndas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet fÄr möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var ocksÄ överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling dÄ barnen kan stÀrka flera olika förmÄgor som till exempel det sociala samspelet.

Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

En femtedel av de som drabbas av ryggmÀrgsskada i Sverige Àr kvinnor. RyggmÀrgsskadan kan orsaka Ätskilliga problem för kvinnorna nÀr det gÀller deras sexliv och sexualitet, bÄde fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmÀrgsskada har stigmatiserats av samhÀllet i frÄga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet Àr bristfÀllig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att fÄ ett bredare perspektiv inom omrÄdet.

Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet bestÄr av fyra personer som pÄ olika sÀtt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvÄrigheter. En faststÀlld diagnos kan Ä ena sidan ses som en fördel dÄ den sÀtter ord pÄ barnets svÄrigheter, men Ä andra sidan kan den Àven ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stÀmplande effekt.