Med vÄr studie har vi som mening att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska lÀrandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad Àr FörskollÀrarnas intentioner nÀr de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrÄn barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan pÄverkar barnens lÀrande och utveckling via hur rummen Àr möblerade samt materialtillgÄngens tillgÀnglighet Àr. VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer anvÀnds för att fÄ underlag till studien, ifrÄn tre förskolor. VÄr studie visade de olika FörskollÀrarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Bakgrund: Att rÄka ut för brÀnnskador Àr traumatiskt.  Sjuksköterskans förmÄga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten Àr vitalt för patienters upplevelser av brÀnnskador. Om en svÄrt brÀnnskadad patient överlever Àr det ofta med handikapp och förÀndrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebÀr svÄra smÀrtor. Att skapa ny livskvalité Àr ofta förknippat med en svÄr process för brÀnnskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brÀnnskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehÄllsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förÀndring med fem underliggande kategorier. FörÀndringen bestod bland annat av Àndrad sjÀlvbild. NÀrstÄende fick ett högre vÀrde och gav livskvalitet.

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning Àr att barn i dagens samhÀlle Àr mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan strÀva mot att barn görs medvetna om vikten av god hÀlsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition pÄ begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen pÄ förskolan och om de anser att det Àr viktigt med rörelse. Fjorton femÄriga barn intervjuades enskilt dÀr intervjun försöktes göras som ett samtal.

I dagens samhÀlle Àr stÀndig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshÀlsovÄrd. Konkurrensen ökar och företagen mÄste stÀndigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgÄngen Àr att utveckla de anstÀlldas kompetens. Syftet med studien Àr att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshÀlsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhÄllanden för lÀrande kan skapas. För att fÄ svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer dÀr fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd.

Massmedia pÄverkar mÀnniskor bl.a. nÀr det gÀller matvanor och kan fÄ mycket att verka farligt. PÄ senare tid har det i media debatterats mycket om hur socker kan pÄverka hÀlsan i en negativ riktning. Ett alternativ till vanligt socker Àr syntetiska sötningsmedel. Dessa kan vara ett bra alternativ tillenergigivande sötningsmedel, för t.ex.

BAKGRUND: KrÀnkningar förekommer över allt i samhÀllet sÄ Àven i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rÀtta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhÄllningssÀtt förskolan skaföresprÄka. Barn blir pÄverkade av de pedagoger de möter och det Àr dÀrför av vikt att lyftafenomenet krÀnkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om krÀnkandehandlingar i förhÄllandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi Àr en kvalitativ forskningsansats som Àr lÀmplig att anvÀnda vidstudier dÀr man vill beskriva mÀnniskors uppfattningar. MÄlet Àr att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa.

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ i vilken omfattning pedagoger anvÀnder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen Àr i dokumentationsprocessen. Vi vill ÄskÄdliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs pÄ Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn Àr i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men Àven det som publiceras pÄ Internet.För att fÄnga omfattningen av pedagogers anvÀndande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollÀrare och barnskötare i en enkÀtstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation pÄ Internet som Àr bÄde öppet och slutet för allmÀnheten. En viktig slutsats Àr att barn inte alltid Àr helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tÀnker pÄ de socioekonomiska förutsÀttningarna som rÄder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vÄrdnadshavare inte fÄr ta del av dokumentation dÄ det ibland förutsÀtts att alla har tillgÄng till Internet i hemmet..

BakgrundPostoperativ smÀrta Àr ett Äterkommande fenomen trots mÀngden av tillgÀngliga behandlingsmetoder. OtillrÀcklig eller utebliven postoperativ smÀrtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vÄrdtiden lÀngre Àn nödvÀndigt för patienten. Den förlÀngda vÄrdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling av patienter som vÄrdas pÄ sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smÀrtbehandling sammanstÀllts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvÄ teman med tvÄ kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. UnderlÀttande faktorer med kategorier VÄrdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smÀrtbehandlingen dÄ det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann frÄn sjÀlva behandlingen.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affÀrssystem i en organisation. UtifrÄn dessa faktorer har vi med hjÀlp av sex telefonintervjuer analyserat hur LÀnsarbetsnÀmnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrÄn slutanvÀndarnas perspektiv, vid införandet av ett affÀrssystem. Slutligen har vi genomfört en analys dÀr vi jÀmfört hur LÀnsarbetsnÀmndens implementeringsarbete stÀmmer överens med den teori vi funnit om implementering av affÀrssystem. Resultatet av studien visar pÄ spridda uppfattningar bland personalen. Detta pÄ grund av att utbildningarna har hanterats pÄ olika sÀtt men Àven pÄ grund av att olika individer har olika erfarenheter gÀllande datorer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare arbetar med att synligöra lÀrandet och kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien syftar Àven till att undersöka om elevernas uppfattningar av lÀrandet överensstÀmmer med det som deras lÀrare avser att lÀra ut.FrÄgestÀllningarna jag försöker besvara Àr: Hur arbetar lÀrarna med att kommunicera kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur överensstÀmmer idrottslÀrarna och deras respektive elevers uppfattningar kring vilket lÀrande som sker i Àmnet?MetodStudien bygger pÄ en kvalitativ undersökningsmetod med ett brett urval lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa samt deras elever frÄn grundskolans tidigare Är. Studiens resultat bestÄr av svar frÄn totalt fyra lÀrarintervjuer och fyra elevgruppsintervjuer, med fyra elever i varje grupp.ResultatUndersökningen visade att det förekom skilda uppfattningar av lÀrandet i Àmnet idrott och hÀlsa. Somliga hade en vÀldigt ytlig och aktivitetsfokuserad syn pÄ lÀrandet, medan andras uppfattningar prÀglades av kursplanens kunskaps kvalitéer och förmÄgor.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta Àr en C-uppsats inom pedagogik ifrÄn Högskolan i GÀvle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fÄtt information och diskuterat frÄgor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar nÀr det gÀller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina förÀldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i Är 9, pÄ en skola i Södermanlands lÀn, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under Är 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lÀrarens undervisningsteknik, sina pÄverkansmöjligheter samt i vilka Àmnen undervisningen förekom.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer Àn fördubblats sedan Är 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sÀmre hÀlsa Àn personer födda i Sverige. För att kunna ge god vÄrd Àr det av vikt att hÀnsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det Àr dock viktigt att inte generalisera utifrÄn kulturell tillhörighet dÄ detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in mÀnniskor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vÄrda personer med annan kulturell bakgrund.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..