Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska mÄlkonflikten/dilemmat mellan en likvÀrdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsÀttningar fÄr i lÀrares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte Àr att jÀmföra hur lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt Àr studien kvalitativ, bestÄende av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrÄn tre sjÀlvvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och mÄlförskjutning frÄn det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och pÄverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare (tvÄ stycken respondenter i varje mÄlgrupp) för att sedan diskuteras i ett framvÀxande resultat.

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

SammanfattningI de senaste Ären har finanskrisen drabbat hÄrt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En orovÀckande statistik Àr den stigande arbetslösheten i EurolÀnderna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivÄ 12,1% . DessvÀrre har Sverige följt samma trend desenaste Ären och enligt SCB(2013) senaste mÀtning ligger Sveriges arbetslöshet pÄ 8,2 %.PÄ grund av den osÀkra framtid vi befinner oss i vÀljer mÄnga individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en lÄngsiktig investering. En stor mÀngd vÀljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jÀmförelse med andra inriktningar inom ekonomi.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka i vilken grad gymnasielĂ€rare kĂ€nner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lĂ€rare samt lĂ€rare med lĂ€ngre Ă€n 15 Ă„rs erfarenhet av lĂ€raryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lĂ€rarna ser pĂ„ sitt arbete och vilka faktorer som pĂ„verkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jĂ€mfört de nyexaminerades syn med de lĂ€rare som har lĂ„ng erfarenhet för att se om det finns nĂ„gra skillnader nĂ€r det gĂ€ller hur de ser pĂ„ arbetet som lĂ€rare. För att kunna uppnĂ„ studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lĂ€rare i tvĂ„ olika lĂ€n, Östergötland och Kalmar lĂ€n.