Sökresultat:
571 Uppsatser om Lärares ledarskp. nyexaminerade lärare - Sida 11 av 39
Flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter, hur g?r vi med dem? En kvalitativ intervjustudie med speciall?rare och specialpedagoger om deras erfarenheter av arbetet med identifiering och kartl?ggning av flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter
Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska
sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har
flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n
motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a).
Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga
elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).
SprÄkutveckling : NÄgra lÀrares beskrivningar av arbetet med att stÀrka det svenska sprÄket hos elever som har svenska som andrasprÄk
Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.
Fritidshemmets uppdrag ur olika perspektiv
F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har
p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p?
semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt
belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet
lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de
ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja
uppdraget.
Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig
faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att
det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f?
utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter
till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.
Avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen - En litteraturstudie ?ver m?jliga orsaker och ?tg?rder
Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik
l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket
2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka
chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar.
F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l
till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.
Trying to Teach Teachers to Teach : En studie om kompetenser och förutsÀttningar för nyexaminerade lÀrare i Sverige och Australien
First time labelling occurred was when animal owners marked their cattle in order to distinguish the differences. The need for labelling was added when the trade had expanded during Roman times in order for the customers to know who manufactured their craft. Trademarks are characterized as a way to distinguish one's own product or service from someone else. The marketing purpose is to create an identity. The brand has an important role as an effective competitive tool for businesses.A brand can have many different functions, which will simplify a customer's decision making process in selecting a service or product.
Visuellt st?d och spr?kst?rning. Hur anv?nder l?rare visuellt st?d i grundskolans ?rskurs fyra f?r att st?tta elever med spr?kst?rning?
Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.
LÀsmotstÄnd och lÀsupplevelser : en intervjustudie med högstadieelever
Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.
Arbetsgivares instÀllning till nyexaminerade personalvetare.
En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrÄgan, vilket pÄverkar sÄvÀl organisationer, studenter som samhÀllet i stort. AnstÀllningsbarheten efter avslutade studier har dÀrmed blivit en framtrÀdande frÄga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förstÄelse och kunskap inom omrÄdet.
Hur formas lÀraridentiteten hos de nyexaminerade lÀrarana
Abstract Arbetets art: 10 poÀng C-uppsats Sidantal:45 Titel: LÀraridentitet ? Hur den har formats under det första Äret i verksamheten, vad lÀrarutbildningen haft för roll och vad kan tÀnkas hÀnda sen? Författare: Anna Ohlsson och Therese Andersson Handledare: Ann?Christin Eklundh Datum: 2006-01-03 Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som har examensprofil grundskolans tidigare Ärs- lÀrare. Eftersom vi mycket snart Àr utexaminerade och Àr pÄ vÀg ut i lÀraryrkets vÀrld har vi blivit intresserade av hur lÀraridentiteten utvecklas under det första Äret och vad lÀrarhögskolan gett oss för bakgrunds kunskaper. Med dessa funderingar som utgÄngspunkt har denna c-uppsatts arbetats fram. Syfte: Arbetets syfte Àr först och frÀmst att undersöka vad de nyexaminerade lÀrarna har för tankar kring begreppet lÀraridentitet.
?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?
I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av
skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5
?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen
inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att
unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av
begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och
sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.
Migratiionspolitik pÄ EU-nivÄ : Med Sveriges och Italiens syn pÄ migration som fallstudie
I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.
"Det hÀr Àr sÄ mycket mer Àn bara en skola" : En studie om lÀrares upplevelser om att vara en del utav en mÄngetnisk skolkontext
Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .
Religionskunskap - ett relevant Àmne pÄ ett intressevÀckande sett : Elevers uppfattningar om religionskunskap
Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.
The Expedition in Pursuit of Rare Meats
The purpose of this paper is to bring a British mural painting that originated in England in the 1920?s into the limelight and introduce it to the Swedish public. The mural was commissioned by Tate Gallery, currently known as Tate Britain. The work of art was designed for a semi-public space as a decoration in the Refreshment Room of the gallery, located in the basement where there was little natural light. The artist, a young British man named Rex Whistler, was transformed from being a student at an art school into a celebrated professional artist by this piece of art.
Prinsesspojkar och polisflickor
Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.