Sök:

Sökresultat:

951 Uppsatser om Lärares kompetensutveckling - Sida 11 av 64

Flerspr?kiga m?jligheter i f?rskolan:

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Intern ledarutbildning

Studien vilar pÄ resultat frÄn fyra intervjuer med deltagare frÄn en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för de förvÀntningar som respondenterna kan ha pÄ en intern ledarutbildning och pÄ ett framtida ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr kopplade till syftet och lyder: Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ledarutbildningen? Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förvÀntningar pÄ den interna ledarutbildningen, men vÀljer att uttrycka dessa förvÀntningar pÄ olika sÀtt.

Kompetensutveckling och lÀrande pÄ Samhall i Dorotea

Samhall arbetar aktivt mot mÄlsÀttningen att varje Är fÄ fem procent av sina anstÀllda att göra övergÄngar till andra anstÀllningar utanför sin verksamhet och pÄ Samhall i Dorotea har det arbetet varit framgÄngsrikt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka psykologiska faktorer som har legat till grund för att Samhall i Dorotea har lyckats bra med att slussa ut anstÀllda till andra verksamheter med fokus pÄ vilka förutsÀttningar för lÀrande och kompetensutveckling det finns i organisationen samt vilken motivationspotential arbetsuppgifterna har. PÄ Samhall i Dorotea har ett projekt i ökad arbetsvÀxling och kompetens genomförts, Attack 2005, och en analys av vilken betydelse Attack 2005 har haft för verksamheten har Àven gjorts. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt utgörs av Ellströms (1992) teori om faktorer i organisationen som pÄverkar lÀrande och utveckling samt Hackman och Oldhams (1980) Job Characteristics Model. Intervjuer med nuvarande och tidigare anstÀllda pÄ Samhall i Dorotea har genomförts och resultaten visar att det positiva arbetsklimatet och ett vÀlfungerande samarbete i arbetsgrupperna Àr tvÄ betydande framgÄngsfaktorer.

YrkeslÀrarrollens förÀndring i den nya lÀrlingsutbildningen

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) YrkeslÀrarrollen i förÀndring i den nya lÀrlingsutbildningen. (Changes in the Vocational TeacherŽs Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. LÀrlingsutbildningens lÀrarrollsförÀndring Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 HögskolepoÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr vÄra funderingar kring hur lÀrarrollen förÀndras dÄ den nya lÀrlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte Àr att, undersöka hur den nya lÀrlingsutbildningen pÄverkar lÀrarrollen.

Vem lÀr lÀrarna?

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslÀrares kompetens med avseende pÄ vegetarisk kost samt att utröna pÄ vilket sÀtt vegetarisk kost bör ingÄ inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgÄng kock. Studien utfördes med sex lÀrare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjÀlp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fÄtal ytterligare frÄgor dÄ regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslÀrare. Undervisning i vegetarisk mat sker frÀmst i storkök ? dÄ genom kursen specialkost, lÀrarens benÀgenhet att inkludera det i övriga kurser hÀnger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gÄngbar. Spjutspetskompetens hos lÀraren ger dock ocksÄ en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhÄlla kunskaper som de inte skulle fÄ frÄn en annan lÀrare. Genom att anstÀlla lÀrare med olika bakgrunder försöker vissa informanter fÄ en bredd i arbetslaget dÀr de olika lÀrarna kan komplettera varandras kunskaper.

St?det p? eftermiddagen

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Betydelsen av kompetensutveckling inom olika verksamheter

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Kompetensutveckling : Försvarsmaktens interna kompetensöverföring och kompetensbevaring

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

Kompetens och förstÄelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen

Sammanfattning Titel Kompetens och förstÄelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan KÀrreman Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur revisionsbyrÄer hanterar kompetensutvecklingsfrÄgor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi anvÀnt ett hermeneutiskt inriktat angreppssÀtt eftersom vi ifrÄn ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling gÄr till och förstÄs. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förstÄelse för vÄr frÄgestÀllning utifrÄn en process dÀr bÄde teori och empiri var viktiga. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och insamlingen av vÄrt empiriska material har skett genom intervjuer pÄ Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Studie- och yrkesvÀgledares kompetensutveckling mot en global arbetsmarknad - en studie pÄ grundskolor och gymnasieskolor

De snabba förÀndringarna pÄ den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvÀgledningens roll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvÀgledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka nÄgra elevers förstÄelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi anvÀnt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare, verksamma pÄ olika skolor i SkÄne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever pÄ grundskolor och gymnasieskolor i SkÄne.

Kompetensaspektens roll i kampen om att bli högpresterande

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken. SvÄrigheterna för företag och organisationer att bli högpresterande och orsakerkna till detta. En kombination mellan teorier kring högpresterande inom företagsekonomi och frÄn idrottsvÀrlden. Företagsledares syn pÄ kompetensaspektens roll i arbetet med att uppnÄ en högpresterande nivÄ, med ett fokus pÄ kompetensutveckling och kompetensöverföring. Det visade sig efter den kvalitativa studien att företagsledarnas syn pÄ högpresterande företag var mer rationalistisk Àn vad dagens litteratur Àr.

Kompetensutveckling : En kvalitativ studie av personalens upplevelse efter att ha gÄtt Taktipro grundutbildning i en LSS-verksamhet

The study reported has been conducted in care service guided by the Swedish law LSS( LSS- act concerning support and service for the disabled). The aim of this study is to examine the experiences of the personnel who have attended the Taktipro introductory course with special focus on how they describe the possible effects this may have had on their daily attendance to their special needs users.The method used is a qualitative method of enquiry, based on interview questions sent by mail to all the participants of the Taktipro introductory course. The result shows that the personnel have a positive view on skills in progress and that this program has facilitated the contact between personnel and their special needs users. An awareness about the importance of physical contact has also been revealed as well as an awareness of their own impact on situations at work. The result also indicates that the personnel feel that they have been able to improve the well being for the special needs users. .

Betydelsen av kompetensutveckling inom olika verksamheter

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->