I dagens ?kunskapssamhälle? är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ?lärande organisationer? där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Detta examensarbete på c-nivå, är en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord på ett universitet. Det bygger på fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet är att belysa organisationens mål och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om målen överensstämmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsättningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrån organisationens mål och syfte.Utifrån resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lärande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande för att se hur resultatet skulle kunna användas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lärande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frågeställningar i, med personer på samma typ av position i organisationen.Det som framkom var också att respondenterna ansåg, utifrån sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt på ett tydligare sätt.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker.

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar karaktärsämneslärare på praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa föreställninga kan variera. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta karaktärsämneslärare från fyra olika gymnasieprogram på samma gymnasieskola. Utifrån intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier där tre huvudkategorier framstår som de mest centrala: utbildning, den strukturella uppläggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrån de kompetensutvecklingsmöjligheter som är befintliga i dag och dels de som är önskvärda. Resultatet visar att intervjuade karaktärsämneslärarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Detta arbete är ett uppdrag från Luleå kommun. Som kommun erbjuder Luleå ett flertal kompetensutbildningar där främsta målet är att utveckla mänskliga kompetenser i arbetslivet, men även att ge möjligheten till varje person att förbättra sin kompetens under hela sin anställningstid.Det erbjuds också karriärutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. Därför är Luleå kommun intresserade av att ta reda på vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har även tagit fram ett så kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nämligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa är viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev därför att ta reda på om de kompetensutbildningar som Luleå kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser.

Vår uppfattning är att organisationen måste vara konsekvent i sitt strategiarbete, även för ett avgränsat område som medarbetarsamtalet, om målöverensstämmelse ska uppnås. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer där medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlägga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa målöverensstämmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts på tre olika hierarkiska nivåer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats på Simons styrmodell ?levers of control? som bygger på att organisationens alla värderingar, mätningar, interaktion och gränser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av.

Examensarbetet för mina studier till yrkeslärare vid Linneuniversitetet beskriver hur lärare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkätundersökning bland mentorer på barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap på gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i anspråk och att de inte fått den kompetensutveckling som uppdraget kräver. De upplever även ett dåligt stöd skolledningen. Min slutsats är att om upplevelsen av trivsel hos läraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bättre, krävs rätt förutsättningar.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been ?spjutspetsar?. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as ?spjutspetsar?? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews.