Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ inkludering av elever i grundskolan och vad de har för Äsikter kring begreppet. HuvudfrÄgorna som studien grundade sig pÄ var vad lÀrare ansÄg om bristen pÄ förÀndringar i skolan, hur de sjÀlva skulle vilja nÄ en skola för alla samt om de ansÄg att full inkludering Àr nÄgonting efterstrÀvansvÀrt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, dÀr dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut sÄ. Datamaterialet insamlades med hjÀlp av intervjuer med sex lÀrare. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjÀlp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstÀmmighet bland informanterna. De anser att full inkludering Àr ett mÄl att strÀva emot.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader mellan dessa tvÄ verksamheter nÀr det handlar om ett inkluderande arbete. Resultatet av vÄra undersökningar visar att begeppet inkludering Àr svÄrdefinierat, Àven om det framkom att arbetet i de tvÄ skolorna inte skillde sig anmÀrkningsvÀrt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv instÀllning till att arbeta inkluderande och vi vÀckte en nyfikenhet hos nÄgra nÀr det gÀllde sjÀlva begreppet inkludering..

Studiens syfte Àr att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulÀr. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka tre aktörers strÀvan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lÀrarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, sÄ som skollag och lÀroplan, som skolan har undersöker jag utifall lÀrare, specialpedagoger och rektorer har en strÀvan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att sÀrskilt stöd skall erhÄllas i klassrummet och inte sÀrskiljt.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med min studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilken syn pedagoger har pÄ arbetet med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundlÀggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rÀttigheter till delaktighet oavsett vilken svÄrighet barnet har. Det visar Àven i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krÀvs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd..

Inkludering och integrering Àr begrepp som kommer pÄ tal allt oftare i skolans vÀrld. NÀstan hela Europa Àr pÄ vÀg mot en mer heterogen skola dÀr alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade frÄn sina klasskamrater pÄ grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. FrÄgan Àr vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkÀtundersökning gjorts för att ta reda pÄ skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Syftet med denna uppsats Àr att skildra inkluderingsarbetet pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals Äsikter i frÄgan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker ocksÄ definiera de bÄda begreppen och ge en tillbakablick pÄ hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lÀrare och skolledare som pÄ olika sÀtt Àr berörda av grundsÀrskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser pÄ inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men vÄra respondenter upplever att delaktighet Àr vÀldigt viktigt. Det saknas ocksÄ samstÀmmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det Àr möjligt för skolan att fÄ en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det Àr att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas..

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr det fenomenologiska perspektivet, dÄ syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad förÀldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola gÄr samt hur förÀldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag anvÀnt mig av intervju med förÀldrar frÄn tvÄ olika förskolor för att fÄ en större vidd pÄ min insamlade data. FörÀldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering Àr lika varandra, merparten av förÀldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan förÀldrarna och förskolan rÄder det delade meningar mellan förÀldrarna likasÄ dialog mellan förskolan och hemmet.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.

Det Àr rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förÀndringsarbete i sin organisation, varvid det Àr relevant att diskutera inkludering utifrÄn ett rektorsperspektiv. Studiens syfte Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgÄngspunkt formuleras bl.a. frÄgor om vad inkludering betyder, vad som Àr positivt och negativt och vad som Àr viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp Àr en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsÀrskola.

Syftet med studien Àr att diskutera hur sex lÀrare frÄn grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjÀlp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser dÀr olika definitioner lÀggs i begreppet. LÀrarna i vÄr studie har uttryckt att de kÀnner sig begrÀnsade inför arbetet med strategier för inkludering.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.